.
Utrikes-Nyheter.
I anledning af den skarpa diskussionen
mellan frihandlare och protektionister i Eng-
land påpekar tidningen Times med en
slående bevisning de klagomål, som New-
yorks handelskammare nyligen låtit höra öf-
ver skyddstullens skadliga verkningar. Den
stora tidningen uttalar den åsigten, att man
för litet tänker på frihandelns fördelar, och
framhåller för de missnöjde det faktum, att
för närvarande efter en dålig skörd är priset
på hvete jemförelsevis lågt i England. Vidare
ådagalägges, att genom införseln till Eng-
land af billiga dörr- och fönster-ramar byg-
gandet och dermed äfven hushyran blifvit
billigare, att billiga lokomotiver från Bel-
gien göra det möjligt att nedsätta taxan på
jernvägarne och att sjelfva den mycket
klandrade införseln af franskt siden gör det
möjligt äfven för arbetarnes hustrur och
döttrar att bära sidenklädning vid hög-
tidligare tillfällen.
I Frankrike, der striden mellan frihand-
lare och protektionister kanske är häftigast,
börja nu äfven stora fabriksstäder uttala sig
för frihandeln. Så t.ex. staden Lyon, i en
mycket frisinnad förklaring af dess handels-
kammare, och äfven Reims, som sysselsätter
sig med förarbetning af ull och bomull. På
ett i den sistnämnde staden nyligen hållet
möte, hvari nästan alla mera framstående
industri-idkare deltogo, fattades beslut, hvilka
helt och hållet öfverensstämma med frihan-
delns tendenser. Af dervid framkomna upp-
lysningar meddela vi: År 1861 skickades
nära 7 millioner flaskor champagne till ut-
landet, år 1868 nära 13 millioner, således
på 7 år nära dubbelt. Le bureau de eon-
ditionnement erhöll 1861 ej fullt 2 millioner
centner ull, år 1868 deremot nära 8 millio-
ner; förbrukningen hade således fyrdubblats
på 7 år. Värdet på de från Reims utförda
väfnader uppgick år 1847 till omkring 45
millioner, det förblef vid ungefär denna
siffra till 1853, men steg 1858 till 60 och
1862 till 75 millioner. Nu uppgår det till
mer än 105 millioner, cu tillökning af 40o
på 5 år.
Med sådana siffror för ögonen, anmärker.
Journal des Debats4, är det temligen lätt
att förutse, att alla ansträngningar, för han-
delsfördragens kullkastande. skola blifva
fruktlösa. . -
x x
x
Det af Times korrespondent i Berlin of-
fentliggjorda ryktet att franska regeringen
skulle förelagt stormakterna ett förslag till
afväpning — ett rykte, som på telegrafisk
väg för några dagar sedan hitkom — har
icke bekräftat sig. Tvärtom uppgifres från
flera håll, att någon grund för ett sådant
rykte icke finnes. Möm. diplomatique ytt-
rar sig, bland andra, härom sålunda: Vi
äro i tillfälle att bestrida sanningen af Ti-
mes uppgift. Liksom i Preussen armöfrå-
gan ansluter sig till ett stort nationelt in-
tresse (Tysklands enhet), hvars fullständiga
genomförande regeringen i Berlin håller sta-
digt för ögonen, så finnas ifven i Frankrike
förhållanden, hvilka (från regeringens syn-
punkt) nödviändiggöra bibehållandet af ar-
måns nuvarande numerär. Dessutom vet
hvar och en i Tyskland, att dess nuvarande
fredsfot är ordnad genom lagen af 1867 för
en tidrymd af 5 år (till I Dec. 1871) och
att utskrifningen skett i förhållande till de
särskilda förbundsstaternas folkmängd. Re-
geringen har sålunda i denna fråga icke fria
händer. Vi kunna tillägga, att franska re-
geringen hos ingen af stormakterna funnit
någon anledning att bringa denna fråga på
tal.
x Xx
Kongressens representantkammare i Wa-
shington bemyndigade den 22 december pre-
sidenten Grant att vidtaga sådana förbere-
delser för mottagandet af Peabodys lik, fsom
öfraraensstimda mad don aflidnes storsinnade