hvad hon dock nödvändigt ville ha min hjelp till var några horniserade ättiklar, brocher, kedjor och medaljonger, af guttaperka från Kuntze komp:s magasin, Drottn nggatan 52, der guttaperka finnes i alla former, utom dem af mat. Slutligen hade hon — den älskliga Elin — äfven tänkt på gamle magistern, och i J. W. Molins magasin, Westerlånggatan 40, köpt åt honom ett bastant paraply. Vi hade allt litet mer småsaker, för hvilka vi äfven behöfde din hjelp, käre Arthur — sade tant — men det här är kanske nog för i afton, Jag ser att magistern nu slutat skala äpplena, — För himlens skull, bästa tant, lägg ej större börda på mina svaga skuldror — jag dignar redan. — Jay skrif nu snällt och låt oss få roligt julafton, så... — Så? Hvad menar Elin? — Så skall äfven du få en julklapp. — Af mig också, sade Amelie och såg på mig med en sådan blick, att jag aldrig förr funnit nenhe så förtjusande. — Äfvenaf mig — tillade tant; — du blir hos 9ss naturligtvis. — Äfven af tant? — stammade jag som en skolpojke och såg än på henne, än på flickorna. — Ja, du skall få välja — svarade tant Agneta och såg obeskrifligt menande ut. Blin skrattade, men Amelie böjde sig ned. Då hon åter såg upp, rodnade hon som en ros. — Tack, tant! -— sade jag gladt — Då mig tillåtes att välja, kommer det att gå mångdubbelt lättare att skrifva julklappsdeviserna. Farväl, tant, God natt Elin. — Go-od-na-att, Amelie! Om det intresserar er, kan ni måhända någon dag i nästa januari uti tidningarnes annonsafdelning uppleta huru mitt val utfallit.