Stockholms-Fosten mot
Framtiden.
cOch detta skulle utgöra ba-
lancen i Europa?!
Kapten Puff.
Någonting riktigt hemskt och fasaväc-
kande har, om man får tro Stockholms-
Posten för den 11 d:s, nyligen tilldragit
sig inom vår periodiska litteratur. Alla
goda sambällsmedlemmar må vara på sin
vakt, ty på visst håll förehafvas ohygg-
liga stämplingar mot den bestående ord-
ningen. Våra läsare känna Framtiden, tid-
skrift för fosterländsk odling, utgifven af
d:r Carl von Bergen på hr L. J. Hiertas
förlag. Nåväl! Det är i debna mycket
spridda tidskrift det oerhörda gått af sta-
peln. En anonym författare — man har
gissat på hr X, hr Y, hr Z, m. fl. — en
modern OCatilina, efter hvad Stockholms-
Posten försäkrar osg, har i sjunde häftet
af Framtiden offentliggjort några politiska
betraktelser angående demokratien i
Sverige. Det är nogsamt bekant, att
blotta ordet demokrati utöfvar ungefär
samma inflytande på en viss tidning, af-
sedd för frisinnad och sjelfständig behand-
ling af offentliga angelägenheter, som ett
rödt skynke på en viss behornad fyrbe-
ning! Annu mindre kan samma tidning
lida att någon djerfves tala ett ord till
förmån för demokratien i Sverige. Ett
exempel borde statueras, så mycket hellre
som tillfället var gynsamt att slå ej blott
två, utan tre flugor i en smäll: den poli-
tiske författaren, den misshagliga och der-
för genom hvarjehanda småaktigt käbbel
trakasserade tidskriften samt — Afton-
bladet. Lifvad af dessa rena intentioner,
griper sig Stockholms-Postens författare an
med uppgiften att måla den onde på
väggen, för att sedan piska honom. Bil-
den blir naturligtvis så afskräckande som
möjligt.
Såsom ett kuriosum och på samma gång
ett litet bidrag. till vår värde samtidas
karakteristik, anteckna vi härvid följande:
Samme författare, mot hvilkens förment
samhällsvådliga läror. Stockholms-Posten
nu med all makt ringer i stormklockan,
var för några veckor sedan föremål för en
formlig hyllning i Stockholms-Postens spal-
ter. När uppsatsen om den nya repre-
sentationen och regeringen blef synlig i
femte häftet .f Framtiden, bugade sig re-
censenten i Stuckholms-Posten till jorden
för den okände tidskriftsförfattarens sunda
åsigter, gansade omdöme, tankestyrka,
skarpsinnighet, förträffliga framställnings-
sätt o. 8 v. Nu deremot, sedan talet
blef om demokratien i Sverige, tyckes
Stockholms-Posten anse alla dessa säll-
synta egenskaper såsom plötsligt bort-
blåsta. Aftonbladet; som åtnöjt sig med
att helt enkelt beteckna de ifrågavårande
tidskriftsuppsatserna såsom märkliga
och som lyckönskat Framtiden till desg
började deltagande i den politiska debat-
ten, tages för denna bifallsyttring i strän-
gaste upptuktelse af Stockholms-Posten.
På egen hand företager sig tidningen der-
efter att konstruera hvad den benämner
Framtidens samhällsteori — ett dystert
nattstycke, upplyst af flammande elds-
lågor.
- Öppen protest mot den närvarande makt-
fördelningen i det svenska samhället, be-
niwjadt predikande af revolutionen, tyst!
