Qvinnan såsom orgelist.
eHvad förmultnadt är skall ramla!
En panisk förskräckelse för qvinnans be-
farade intrång på det förut endast för män-
nen upplåtna området tyckes nästan allde-
les hafva förblindat det parti, som fortfa-
rande helst skulle se henne som första, an-
dra eller tredje domestiken inom familjen,
och hvilket parti går lika långt i öfverdrift
åt sitt håll, som å andra sidan de, hvilka
äro färdiga att efter ett ryktbart föredöme
ropa: Inga herrar! Inga herrar!4 Åtmin-
stone kan en insänd artikel i Nya Dagligt
Allehanda den 11 dennes rörande qvinnans
olämplighet såsom orgelist gifva stöd för
antagandet om qvinnoskräck hos försvararne
af mannens uteslutande privilegium.
Att spela orgel öfverstiger qgvinnans
krafter, heter det; och dock kan det icke
gerna vara Insändaren obekant att qvinnor
till stor belåtenhet fylla sin plats vid or-
geln; och tillåter man sig betvifla att det,
relativt taget, finnes särdeles många man-
liga -orgelister, särdeles i landsorten, som
förmå täfla med dessa rivaler hvad sångens
styrka och välljud beträffar; eller är må-
hända det vanligaste slaget af klockare
med sina oöfvade röster att föredraga fram-
för en qvinnas stämma, om den också icke
kan sänka sig så djupt som till — en icke
alltid ren bas? Men, smaken är så olika!
Hvad dernäst vidkommer orgelns stäm-
ning och mindre reparationer derå, så vågar
man djerft påstå att en gvinlig orgelist, lika-
väl som en manlig, både kan och skall full-
göra äfven denna skyldighet, och troligtvis
finnes ingen församling som skulle gifva
henne dispens från någon af hennes förbin-
delser. Om också hittills ingen qvinna sys-
selsatt sig med pianostämning, så är väl
den omständigheten ej ett afgjordt skäl för
att hon ej skulle kunna göra det, och vid
musikaliska akademien kan Insändaren dess-
utom få upplysning om att qvinnor verkli-
gen visat skicklighet i denna konst samt
att just i dessa dagar en gqvinna hoppas få
högsta betyget i — pianostämning! Man
bör göra sig väl underrättad, innan man
yttrar sig så positivt. Fordrades vid orge-
listexamen att äfven kunna spela fiol, hvil-
ket icke numera är händelsen, kan man ej
inse något hinder för en qvinna att lära
sig det och man har ingen anledning att
antaga det vederbörande skulle hafva någon
konsideration till hennes förmån, om det
hörde till examen. Att hon; till och med
med utmärkt skicklighet, förmår behandla
detta instrument har Insändaren lätt att
öfvertyga sig om vid konservatorium, ifall
han vill låtsa glömska af en fru Norman
m. 1. andra.
Insändaren är i sanning ganska naiv, då
han frågar huru det skulle taga sig uti
om en qvinna bure prestens kappa och hand-
bok eller Xspatserade upp på predikstolen
med kungörelserna. Derpå svaras att det
väl till en början skulle taga sig litet ovan-
ligt ut och måhända komma mången man
att mot vanan, af intresse, förstås, besöka
kyrkan, men innan kort tyckte han säkert
att det toge sig ganska bra ut och att denna
adjutants-befattning alldeles icke är sämre
än att assistera herr pastorn med både
tyngre och tröttsammare uppassning i hans
hem, ty det kan vil icke vara meningen
att qvinnan inom hus bör verkställa något
som i Guds hus vore henne ovärdigt eller
Rinse RER 4 H-—- LÖ LL I ROR EE-— AE KR