skapet
eossttens—————————————EEEXEEXÅ AA
Rektor Siljeströms andra
föreläsning
hade lockat ett något talrikare auditorium än
den första. Den lilla salongen (la Croixs
mindre) var ungefär till två tredjedelar be-
satt. Äfven denna gång utgjordes försam-
lingemnstill icke ringa del af damer.
Sedan talaren protesterat mot vissa tidnin-
gars framställning af några yttranden, som
han haft under sitt förra föredrag, af hvilken
framställning kunde tyckas att han uttalat
pvanteistiska satser, öfvergiek han till sitt
ämne. Han talade om huru man i allmänhet
ringaktar medeltidens kulturarbete, men sjelf
kallade han detta ett grundläggningens, väg-
brytnvingens arbete, ingalunda utan stor be-
tydelse.
Universiteternas första uppkomst bör för-
läggas till slutet af II:te och början af 12:te
århundradet. Man kan säga att den allmänna
entusiasm i sinnena, som korstågen fram-
bragte, var den gnista som väckte dem till
lif. Rörande upphofvet till universiteterna
har man tvistat, huruvida kyrkan bör ha äran
deraf eller ej... Talaren ansåg att denna ära
med ganska stort skäl tillägges kyrkan. Han
kastade en återblick på forntiden, erinrade
om huru den antika bildningen knappt hunnit
gå under genom vestromerska rikets fall, förr-
än i mellersta Europa begyntes en — skolun-
dervisning. Man har förmenat att det var en
ny civilisation som började uppspira, men man
har misstagit sig. I dessa den första medel-
tidens skolor voro lärjungarne — barbarer,
men lärarinnan hette Roma. Nedstigen från
triumfvagnen, uppfostrade hon sina besegrare,
som sålunda tillegnade sig hvad det räa vål-
det icke förmådde gifva dem, likasom Hercu-
Jes diade styrka ur den sofvande Junos bröst.
Men bredvid antiken framstod kristendo-
men med sitt ofantliga inflytande, hvars mo-;
raliska och religiösa momenter tal. förbigick,
endast fästande sig vid hvad kyrkan i intel-
lektuelt hänseende uträttat. Det var kyrkan,
som gaf riktning åt den nya bildningen, der-
igenom att hon till sitt modersmål antog lati-
net. Se: der orsaken till att hvad man kal-
lar nationel bildning fått träda i bakgrunden
ända intill våra dagar: Följden af att latinet
blef kyrkans språk var, att uppfostringsanstal-
ter, hufvudsakligen afsedda för språkstudier,
inrättades vid kyrkorna och klöstren. I dessa
skolor skulle, enligt första meningen, endast
prester bildas; men det är dock de som ut-
göra ursprunget till alla våra läroanstalter,
universiteterna icke undantagna. Undervisnin-:
gen var naturligtvis i de flesta af dem tem-:
ligen underhaltig; men här och der uppstod:
en god skola, som Yann rykte, och dit ström-
made så många kunskapssökande, att anstal-
terna måste utvidgas och klostren, i hvilka
de till en början varit inrymda, blefvo otill-
räckliga. Skolor uppkommo bredvid klostren
och kyrkorna; snart stodo der fullständiga
läroverk, endast behöfvande organisation. De
ämnen som vid dessa äldsta högskolor ut-
gjorde föremål för undervisning voro latinska
språket, grammatik, logik samt retorik; allt
var således anlagdt på den formella bildnin-
gen. Och denna ensidiga filologiska karak-
ter, som undervisningen redan från sin första
början erhöll, har den ännu alltför mycket
bibehållit. Det var folkvandringen från an-
dra sidan Medelhafvet som förde det goda
med sig, att filosofi och naturvetenskaper vun-
no insteg i det vestra Europa. Araberna,
komna till Spanien, förstodo nemligen väl att
uppsamla den antika bildningens spillror.
Frågar man, hvilket universitet är det äld-
sta, kan något fullt kategoriskt svar svårligen
derpå gifvas. Tal. ville emellertid antaga att
det i Salerno hade högsta åldern. Det date-
rar sig nemligen från början af 11:te århun-
dradet, och der studerades hufvudsakligsn
medicin. I förbigående omnämnde tal. att en
person, som besökt högskolan i Salerno under
dess första tid, berättat det ett fruntimmer
var den lärdaste bland eleverna — något som
ju förtjente påpekas nu, när man talar så myc-
ket om qvinnans större eller mindre lämplig-
het för högre uppfostran. Bologna-universi-
tetet, det mest framstående under medeltiden
innan universitetet uti Paris kom i flor, torde
vara föga yngre än det i Salerno. Juridiken
studerades der mest. En fri anda rådde vid
dessa gamla italienska skolor: studenterna till-
satte sjelfva lärare och afgjorde alla läroan-
galtens angelägenheter. Men så voro också
Ae fe as PR a RA ME RR a AT RE AA AT At HR RRPSRRANE