Bakom embetsmannaveri-
dens kulisser.
Stockholms-Postens för i onsdags ta-
ger publiken vid handen, föror den in på
sjelfva scenen och låter den se aktörerna
på statsteatern, beröfvade den nimbus, hvar-
med deras egna höga later inför allmänhe-
ten omgifvit dem.
Så här hänger det ihop med de maktpå-
liggande - värfven i de centrala styrelse
verken :)
För att rätt fatta förhållandet inom embets-
verlden måste man kasta en blick tillbaka på
det ögonblick, då den från universitetet ut-
examinerade studenten blir en ung man i
verken. Man må icke tro att pluralen i det
sista ordet står för intet, och deri ligger för-
sta anledningen till missförhållandet. Embets-
verken öppna för alla utan undantag, som
vilja der pröfva sin lycka, ett slags gästfri-
het eller en rätt till laga försvar, utan någon
förbindelse att taga vård om de unga männens
framtid eller ens på ett ändamålsenligt sätt
sysselsätta deras arbetskraft. Utom de när-
mare 300 underordnade tjenstemännen, hvil-
kas befattningar kunna skötas utan särskilda
embetsmannastudier, funnos vid 1868 års bör-
jan, enligt särskilda utskottet vid samma års
riksdag för civiladministrationens ombildning,
icke mindre än 502 extra ordinarie tjenste-
män, men då en stor del af dessa voro på en
gång inskrifna i flera verk, var det rätta an-
talet endast 320. Ingen enskild arbetsgifvare
antager flere biträden än han kan sysselsätta,
men staten antager öfvertalingar till nästan
obegränsadt antal. Detta sväfvande löfte om
sysselsättning, hvilket icke behöfver hållas,
måste verka menligt på de unge männens
hela framtid, som komma, kanske väl förbe-
redda och brinnande af håg till nyttig verk-
samhet, men icke kunna finna någon.
Hvad är nu deras sysselsättning? De som
ingå i konungens kansli eller de förvaltande
verken få till en början uppvakta, det vill
säga dagligen efterhöra, om det finns något li-
tet arbete för dem. De erhålla då en del af
den renskrifning, som tillhör lägsta tjenste-
graden, kunna i gynsammaste fall få sig upp-
draget att uppsätta promemorier eller uppkal-
las att biträda med kollationering, men detta
utan någon, ersättning. De som uppvaktat
flitigast kunna under lyckligaste omständighe-
ter erhålla 50 rdr i qvartalet såsom gratifi-
kation. Det lär finnas personer med icke så
liten skicklighet, som på detta sätt i 10 års
tid skänkt staten sitt arbete och till belöning
derför fått en årlig drickspenning af ett eller
ett. par hundra riksdaler, utan att de ännu
kunnat uppnå den lägsta ordinarie platsen så-
som kammarskrifvare eller kopister.
Men om de också lyckas deri, om de, för
ett arbete som cextra-ordinarien gör för intet,
slutligen erhålla 1,000 eller 1,800 rdr i fast
) Då vi anföra denna skildring ur Stock-
holms-Posten erinra vi på det uttryekligaste att
det finns många slags embeten och tjenster i
riket, hvilkas riktiga skötande fordrar sakkun-
skap, godt omdöme, vidsträckt erfarenhet, stark
författningskunskap, menniekokännedom eller
skarpsinnighet. Det är icke sådana tjenster
skildringen gäller, utan embeten och tjenster i
konungens kansli samt till en del väl äfven de
lägre graderna i kollegierna, m. fl. verk.
Det kan icke nog ofta erinras, att nästan allt
hvad som kan få namn af annat än ett simpelt
mekaniskt. arbete numera, hvad regeringsgöromål
angår, utföres af komitger, men icke af departe-
menternas embets- och tjenstemän, oberäknadt
hvad statsråderne sjelfva göra.
Vid sådant förhållande är det nästan ofattligt
huru det kunnat lyckas bringa det derhän att
de praktiska yrkenas ofta svåra och tankean-
strängande -arbete- är-ringare aktadt än det me-
kaniska protokollsförandet och skrifveriet med
kunglig fullmakt. Red. af D. N
a aa a RM RE KR RR