tep—— ———— — — a
Vi uppskjuta för dagen meddelandet af
fortsättningen på våra uppsatser om an-
gelägna reformer för att inrymma en
förträfflig artikel ur Göteborgs Handels-
och Sjöfartstidning. Den är visserligen
enad att stöta för hufvudet mäktiga klas-
sers fördomar, men den står i ofverens-
stämmelse med sunda förnuftet — och på
längden blir ändock det gällande,
Artikeln hatidlar om statstjenst å ena
sidan — sjelfständig, fri verksamhet å den
andra, ock lyder: så:
De flesta mäns lefnadsbana har blifvit, och
blirännu, bestämd af förnämligast tvenne grun-
dor: ansgendet och utkomsten. Det förra gäl-
ler mest inom de bemedlade samhällsklas-
serna, den sednare inom de obemedlade.
Deremot verka anlagen och hågen, hvilka
tillsämmans bilda den inre kalleisen, i andra
rummet, ehuru de borde intaga det första.
De . samhällsförrättningar, som under de
sednare : århundradena i nästan alla Euro-
pas. länder medfört det största anseendet,
häfva legat på embetsmannalifvets område:
det militära, kyrkliga, och 8. k. civila.
Dessa regeringsmaktens tjenare hafva, hvar
och en. inom sin grad, betraktat sig så-
som lydande under de öfverordnade, men sty-
rände - öfver deunderordnade, och alla till-
sammans rådande och befallande öfver hela
den stora massan af befolkningen, Så hafva
de. varit försedda med aflöningar, bestämda
mera efter tjenstegraden än efter sysselsätt-
ningarnes ansvar och möda; så hafva de
erhållit en Srang, höjd öfver alla öfriga
samhällsmedlemmar, och så hafva de ock
genom särskilda drägter, mer eller mindre
utsmyckade, skiljt sig från och höjt sig öf-
ver folket i allmänhet.
Eh. hvar, som velat vinna det högre an-
seendet, har således haft att söka detsamma
på embetsmannabanan: I vissa grader der-
at: har derför hänsyn till utkomsten måst
vika, i det på några platser lönen icke mot-
gvarat det dyra lefnadssätt, som här ansetts
nödvändigt. Inom, andra grader hafva åter
lönerna varit derjemte lockande; emedan de
inneburit en, om ock svagare, dock säker
utkomst, så mycket mer eftersträfvansvärd,
som-tjenstens: fullgörande varit förenadt med
ringa ansträngning.
3å hafva: de mera bemedlade klassernas
söner onflåtligt strömmat in på embetsman-
nabanan, hvilken erbjöd platser i öfverflöd,
då: det låg i embetsmännens intresse att er-
hålla så många biträden som möjligt, och
där -mhånga tjenster blifvit skapade för att
bereda fördelar åt gynnade personer, hvar-
cfter de blifvit sedermera qvarstående: I
den mån emellertid välståndet och skolbild-
ningen blifvit. allmännare, hafva embetena
blifvit i alla fall otillräckliga gentemot
miingden af sökande, och så hafva Ysurnu-
meriärer eller extra ordinarier uppkom-
mit;: hvilka: bildat ett tjonstemanna-proleta-
riataf ganska sorglig beskaffenhet.
FEMånga dyrbara krafter hafva härmed gått
för samhället förlorade och göra det ännu
idag. Och detta. i dubbelt mått. Först
och främst; emedan unge män med kunska-
per; förvärfvade. dels med egna uppoffringar,
deis-på statens. bekostnad, få ingen använd-
ning för sin förmåga, intet fält för sin verk-
samhet, utan miste sålunda. förnöta sina
bästa år under sysslolöshet, tvingade: att
för. sitt uppehälle anlita -skuldsättningen.
Oeh:: vidare, - emedan :de, då-de en gång er-