Någon torde framkasta deminvändningen: hvilken fördel -kunna väl :de arbetande klasserpa. hafva iaf billiga viner och billiga sidentygery.som införas från Erankrike? Men,det är ju tydligt, att om-de högre och medelklasserna betala mindre för sina viner och siva sidentyger, hafva. de. så, mycket mera qvar att köpa. sådana varor för, som frambringas-af de. arbetande klasserna i England. I Roten och på andra orter i Frankrike hade man på samma sätt som i England höjt verop: öfver det. franska -handelsfördraget, men vore: det iväl-sannolikt, att vinodlarne; siden: fabrikanterna,.;-eller -eng,; landtbefolkvingen i Frankrikeysom nu för första gången kommit i åtnjutande af lyxen af engelska handdukar, engelska -lionen, engelska:.bomullsvaror..och engelska: tallrickar,. hvilka..de kunde värma utan att de sprucko sönder; pu skulle samtycka till apphäfvande af detta sfördrag? Telaren trodde satt alla. de tullsatser, hvilka genorni fördraget. blifvit nedsatta eller afskaffade, län: gesedan iskulle hafva blifvit detta, äfven. on fördraget aldrig hade kommit till. ståad; men detsamma. uppgjordes ij, ändamål. att. gifvå fransmännens, kejsare, som hade öfvergått till frihandlarne,sett stöd mot de: franska, fabrikanternas invändningar. Talaren vederlade härefter det påståendet, att .frihandeln,-hade vändt handelsbalansen till Englands nackdel, genom: att. visa att införseln af guld och tillfällena; till. förtjenst hade ökats, Han anförde,vidare några siffror ur -1867 års handels-statistik-för att visa, att införseln af råvaror betydligt öfversteg införseln af förarbetade varor, hvaremot utförselh kufvädsakligen bestod-sf förarbetade varor. Han påpekade vidare. arbetsklassernas relativt bättre tillständ, äfven undef der tu vararde undantagsperioden, jemfördt. med de förfärliga lidanden, för hvilka de tidtals voro utsatta under skydds-tullarnes tid.. Det fåtta botemedlet mot förlägenheten vore att. minska statsätgifterna och i följd deraf skatterna. Den fransk. arbetaren betalar 16 rdr ..per. man i skatt, den belgiske endast 6 rdr, under det att den britiska ärbatären betalar 30 rdr per mån. Han önskade att den engelske arbetarens beskattning mätte bli nedsatt till såmma belopp som belgierns: då skulle det icke längre vara svärt att täfla med den uttändske tillverkaren. För att komma. derbän borde all skatt vara direkt Och. kontant, men icke uttagås genom sockeroch kaffetullar, bränvinsoch ölafgifter 0. s. Vv. Vidare mäste kostnadsfri :undervisting införas; ett sådant system utarmar ingen, en sådan undervisning ges ej som:en nädegåfva, otan den mottages söm en. rättighet, för hvilken .man betalar skatt. Han tillrådde arbetärde att petitionera hos finans-ministert o att. ban måtte gifva dem the, socker och kaffe fria, från tull De botemedel, Kan föreslog, voto god undervisning, nedsättning 1 skatterna, nedsättning 1 statsutgifterna Och fri handel. n j