Någon torde framkasta deminvändningen:
hvilken fördel -kunna väl :de arbetande klas-
serpa. hafva iaf billiga viner och billiga siden-
tygery.som införas från Erankrike? Men,det
är ju tydligt, att om-de högre och medel-
klasserna betala mindre för sina viner och
siva sidentyger, hafva. de. så, mycket mera
qvar att köpa. sådana varor för, som frambrin-
gas-af de. arbetande klasserna i England. I
Roten och på andra orter i Frankrike hade
man på samma sätt som i England höjt ve-
rop: öfver det. franska -handelsfördraget, men
vore: det iväl-sannolikt, att vinodlarne; siden:
fabrikanterna,.;-eller -eng,; landtbefolkvingen i
Frankrikeysom nu för första gången kommit
i åtnjutande af lyxen af engelska handdukar,
engelska -lionen, engelska:.bomullsvaror..och
engelska: tallrickar,. hvilka..de kunde värma
utan att de sprucko sönder; pu skulle samtycka
till apphäfvande af detta sfördrag? Telaren
trodde satt alla. de tullsatser, hvilka genorni
fördraget. blifvit nedsatta eller afskaffade, län:
gesedan iskulle hafva blifvit detta, äfven. on
fördraget aldrig hade kommit till. ståad; men
detsamma. uppgjordes ij, ändamål. att. gifvå
fransmännens, kejsare, som hade öfvergått till
frihandlarne,sett stöd mot de: franska, fabri-
kanternas invändningar.
Talaren vederlade härefter det påståendet,
att .frihandeln,-hade vändt - handelsbalansen
till Englands nackdel, genom: att. visa att
införseln af guld och tillfällena; till. förtjenst
hade ökats, Han anförde,vidare några siffror
ur -1867 års handels-statistik-för att visa, att
införseln af råvaror betydligt öfversteg inför-
seln af förarbetade varor, hvaremot utförselh
kufvädsakligen bestod-sf förarbetade varor.
Han påpekade vidare. arbetsklassernas relativt
bättre tillständ, äfven undef der tu vararde un-
dantagsperioden, jemfördt. med de förfärliga
lidanden, för hvilka de tidtals voro utsatta
under skydds-tullarnes tid..
Det fåtta botemedlet mot förlägenheten vore
att. minska statsätgifterna och i följd deraf
skatterna. Den fransk. arbetaren betalar 16
rdr ..per. man i skatt, den belgiske endast 6
rdr, under det att den britiska ärbatären be-
talar 30 rdr per mån. Han önskade att den
engelske arbetarens beskattning mätte bli ned-
satt till såmma belopp som belgierns: då
skulle det icke längre vara svärt att täfla
med den uttändske tillverkaren. För att kom-
ma. derbän borde all skatt vara direkt Och.
kontant, men icke uttagås genom socker- och
kaffetullar, bränvins- och ölafgifter 0. s. Vv.
Vidare mäste kostnadsfri :undervisting infö-
ras; ett sådant system utarmar ingen, en så-
dan undervisning ges ej som:en nädegåfva,
otan den mottages söm en. rättighet, för hvil-
ken .man betalar skatt. Han tillrådde arbe-
tärde att petitionera hos finans-ministert o
att. ban måtte gifva dem the, socker och kaffe
fria, från tull De botemedel, Kan föreslog,
voto god undervisning, nedsättning 1 skat-
terna, nedsättning 1 statsutgifterna Och fri
handel. n j