Striden mellan skyddstull-
systemet och de friare åsig-
terna i England.
I England och Frankrike, liksom här,
söka åtskilliga fabrikanter och handtver-
kare i städerna ått åter få höge införsel-
tullar sig Peviljade. Deras sträfvan käref-
ter. framkallar från ten talfika jötdbru-
kande -klassens och arbetarnes försvarare
städse: nya upplysningar om de för indu-
strlen sjelj gagneliga följderna af låga tull-
afgifter, Det är i sådana ämnen endast
faktiska upplysningar som lenina en Tiktig
grund. för. ett afgörande. omdöme, ock. en
mängd sådane förekomma i nedanstående
redogörelse, -hemtad.- urz det sednast -hit-
komma. nuniret- af: Weikly Times:
En aftobi förra veckan höll sekreterareh i
denfinanciola reform-Hgan-i-Tondon, hr J,
Nöpble, i Lambeth Baths i Westminster; ett
föredrag om fri-hårdel och reciprotitetim-
för el tålfik semling af shahdtverkaie och ar-
:betarer hvilka. påshans inbjudning der hade in:
funnit sig. Han utvecklade härunder sina äsig-
ter. om de botemedel, hvilka voro bäst eghade
att motverka den nu rådärde Nflösheten i
håndelocH industri. pe
JosHerr Noble började sitt föredrag med att
medgifva, det handeln och väringarna för ögon-
blicket verkligen befunne sigi-er myckettryckt
ställning; frågan vore nu, huruvida detta till-
stånd vore en följd af någon för arbetarens
intressen menlig handelslagstiftninvg. .
Vore fri-Handeln orsaker dertill?: Det har
fagts, att om vi skola fortfara att vara utan in-
förseltullar på nästan alla-fabriksalster ), så
måste vi njuta samma förmån, det vill säga ega
reciprocitet i främmande Tänder. — Men hura-
dan än lagstiftöingen i olika länder må vara,
är en handel utan. reciprocitet omöjlig. Han-
deln är:ett utbyte — att gifva en vara som
vi ega-för:en annan som vi behöfvas - Sedan
1860, då franska traktaten trädde i verksam-
het, hafva arbetslönernaa stigit betydligt, och
Tikaså totalsumman af-Storvrittaniens utsoch
införsel. 2... 1 4
En af skyddstallarnes:-vänner har uppgifvit
att .stegringen i. zämnåe totalbelopp hofvud-
sakligen skulle härleda sig från ökad införsel
af bomulls-varor. Men hur förhölle det sig
väl i verkligheten dermed? År 1859 infördes
bomulls-varor för 21; million pd st..och utfördes
för 38 millioner: pd st., då deremöt år 1867 in-
fördes för 1,185,000 pd st. och utfördes för
53 millioser pdat.. Förbköjningen i införseln ut-
giorde således endast omkring en half million,
men i ntförseln, 15 millioger PÅ st.
- Utförseln -till. köntinenten. bade, sedan fran-
ska haudels-traktaten afslötades, stigiv 6 pro-
cent och införseln nedgått 2!la procent.
Talaren. öfrergick derefter till. siden- och
andra manufakturvaror öch visäde med stati-
stiska uppgifter, att den inhemska tillverktin-
gen. . hade stigit. genom fritandeln och det
franska handelsfördraget, och att det endast
var smugglarne och de yrkesidkKare, Rvilka
med dem : inläto sig i äffärer,; söm had3 lidit.
Det vore: Visserligen sånt, att Eagland år
1867. . från Frankrike håde infört siden för
4.800,000 puid mera än år 1859, men å an-
dra sidan hade Exgland till Frankrike utfört
ylle-, lione- och bomullsvaror såmt maskine-
rier för. 5,700,000 pund mera är som atfördes
år 1859, och talarer kunde icke tro ätt-en-
gelsmännen, med silkesmärknaden så gödttom
utanför sina egna dörrar, både vånslägtäts så,
att de som-arbetsde i detta yrke — tom så
länge. hade.åtojutit det högsta skydd afalla —
icke, lemnade. åt sig sjelfva, skulle kunna
täfla med utlänningen.
) Sådant är förhållandet i England. I Sverige
deremot måste tull: erläggas för i det närmaste
alla fabriks- och handtverksvaror. Tullen -vexlar
från ;10 ända till 100 :procent.