Striden mellan skyddstullsystemet och de friare åsigterna i England. I England och Frankrike, liksom här, söka åtskilliga fabrikanter och handtverkare i städerna ått åter få höge införseltullar sig Peviljade. Deras sträfvan kärefter. framkallar från ten talfika jötdbrukande -klassens och arbetarnes försvarare städse: nya upplysningar om de för industrlen sjelj gagneliga följderna af låga tullafgifter, Det är i sådana ämnen endast faktiska upplysningar som lenina en Tiktig grund. för. ett afgörande. omdöme, ock. en mängd sådane förekomma i nedanstående redogörelse, -hemtad.urz det sednast -hitkomma. nuniretaf: Weikly Times: En aftobi förra veckan höll sekreterareh i denfinanciola reform-Hgan-i-Tondon, hr J, Nöpble, i Lambeth Baths i Westminster; ett föredrag om fri-hårdel och reciprotitetimför el tålfik semling af shahdtverkaie och ar:betarer hvilka. påshans inbjudning der hade in: funnit sig. Han utvecklade härunder sina äsigter. om de botemedel, hvilka voro bäst eghade att motverka den nu rådärde Nflösheten i håndelocH industri. pe JosHerr Noble började sitt föredrag med att medgifva, det handeln och väringarna för ögonblicket verkligen befunne sigi-er myckettryckt ställning; frågan vore nu, huruvida detta tillstånd vore en följd af någon för arbetarens intressen menlig handelslagstiftninvg. . Vore fri-Handeln orsaker dertill?: Det har fagts, att om vi skola fortfara att vara utan införseltullar på nästan alla-fabriksalster ), så måste vi njuta samma förmån, det vill säga ega reciprocitet i främmande Tänder. — Men huradan än lagstiftöingen i olika länder må vara, är en handel utan. reciprocitet omöjlig. Handeln är:ett utbyte — att gifva en vara som vi ega-för:en annan som vi behöfvas Sedan 1860, då franska traktaten trädde i verksamhet, hafva arbetslönernaa stigit betydligt, och Tikaså totalsumman af-Storvrittaniens utsoch införsel. 2... 1 4 En af skyddstallarnes:-vänner har uppgifvit att .stegringen i. zämnåe totalbelopp hofvudsakligen skulle härleda sig från ökad införsel af bomulls-varor. Men hur förhölle det sig väl i verkligheten dermed? År 1859 infördes bomulls-varor för 21; million pd st..och utfördes för 38 millioner: pd st., då deremöt år 1867 infördes för 1,185,000 pd st. och utfördes för 53 millioser pdat.. Förbköjningen i införseln utgiorde således endast omkring en half million, men i ntförseln, 15 millioger PÅ st. Utförseln -till. köntinenten. bade, sedan franska haudels-traktaten afslötades, stigiv 6 procent och införseln nedgått 2!la procent. Talaren. öfrergick derefter till. sidenoch andra manufakturvaror öch visäde med statistiska uppgifter, att den inhemska tillverktingen. . hade stigit. genom fritandeln och det franska handelsfördraget, och att det endast var smugglarne och de yrkesidkKare, Rvilka med dem : inläto sig i äffärer,; söm had3 lidit. Det vore: Visserligen sånt, att Eagland år 1867. . från Frankrike håde infört siden för 4.800,000 puid mera än år 1859, men å andra sidan hade Exgland till Frankrike utfört ylle-, lioneoch bomullsvaror såmt maskinerier för. 5,700,000 pund mera är som atfördes år 1859, och talarer kunde icke tro ätt-engelsmännen, med silkesmärknaden så gödttom utanför sina egna dörrar, både vånslägtäts så, att de som-arbetsde i detta yrke — tom så länge. hade.åtojutit det högsta skydd afalla — icke, lemnade. åt sig sjelfva, skulle kunna täfla med utlänningen. ) Sådant är förhållandet i England. I Sverige deremot måste tull: erläggas för i det närmaste alla fabriksoch handtverksvaror. Tullen -vexlar från ;10 ända till 100 :procent.