Angelägna reformer.
I.
Frågan om en förändrad organisation
af häradsrätterna har länge stått på dag-
ordningen och är af för stor vigt att kunna
fälla. Utan allt anspråk på ofelbarhet,
draga vi derför ej i betänkande attfram-
ställa ett förslag till frågans lösning.
Hvad man nu ock med skäl öfverkla-
gar, är dels de långa uppehållen mellan
häradsrätternas sammanträden, och hvar-
igenom afgörandet äfven af de vigtigaste
tvister stundom i åratal fördröjes, dels
ock att alla der förekommande mål i verk-
ligheten afgöras ensamt af domhafvanden,
som ofta är alltför öfverhopad af andra
göromål, för att kunna egna målen den
omsorgsfulla pröfning, som rättsökande
billigtvis ega att fordra.
För att afbjelpa de långa uppehållen
mellan tingen, se vi ej mer än ett verk-
samt medel, det att sammanslå alla hära-
dena eller tingslagen i hvarje domsaga
till ett tingslag.
Att detta kan möta svårigheter medge
vi gerna, men om den gemensamma tings-
staden förlägges centralt, i stad eller kö-
ping, vid jernvägsstation eller plats dertorg-
dag hålles, tro vi att olägenheterna kunna
i väsentlig mån öfvervinnas och i hvarje
fall skola uppvägas af fördelen att äfven
på landet erhålla domstolar med bestämda
sessionsdagar, hvar eller hvarannan vecka.
Dessutom vinnes härigenom ej obetyd-
lig lättnad i skyldigheten att hålla tings-
hus, likasom det på många orter öfver-
klagade onus att vara nämndeman kunde
till stor del minskas; och om genom det
längre afståndet till tingsstaden en del in-
juriemål och andra obetydligare tvister
ej vidare komme att dragas inför rätta,
vore sådant ej att beklaga.
Att förslaget kan tarfva modifikationer
i afseende å ett par af de norra länen,
der domsagorna äro särdeles vidsträckta,
bör ej hindra dess tillämpning i öfriga
delar af riket.
Ett framstäldt förslag om bibehållande
af de särskilda tingsställena inom hvarje
domsaga och tings hållande der en gång
i månaden skulle förvandla domhafvanden
till en juridisk Handelsexpedit, som aldrig
finge tid och ro att sköta målen, åtmin-
stone i domsagor med 4, 5 å 6 härader,
der han måste tillbringa halfva månåden
i kappsäcken.
Svårare än att åstadkomma en snabbare
rättskipning, torde vara att finna en ut-
väg att, utan alltför kännbara utgifter
för staten eller kommunen, göra härads-
rätterna till kollegiala domstolar.
Ett sätt kunde emellertid vara att hof-
rätterna för ett år i sender förordnade
två af sina ordinarie eller extra tjenste-
män eller andra kompetente personer
att vara ledamöter i de särskilda härads-
rätterna, med skyldighet tillika att an-
svara för protokollet i alla tviste- och
brottmål.
Genom den lättnad i göromålen och de
betydliga besparingar i kostnaderna för
tingsresorna, som härigenom bereddes
häradshöfdingarne, borde desse, som med
få undantag äro ganska rundligt aflönade,
nemligen med från 6- till 15,000 rdr om
året, åt de tillförordnade ledamöterna af-
stå lösen för domboksexpeditionerna, och
EE ge RESTS RER