Meddelanden från allmänheten. Hr Redaktör! Kan ni göra något för att ståtja det ständiga införandet af giftermålsannonser? Detta är en fråga som troligen mången före mig framställt eller åtminstone varit sinnad framställa. — Dessa annonser införas icke af andra än unga dagdrifvare samt göra antagligen ej någon slags nytta. Sämre qvinnor svara, förstås, Och möjligen äfven någon anständig, hvilken sednare då, genom att sända sitt kort, göres till åtlöje och skott-tafla för ungherrars: skämt. Ledsamt är att se detta oskick florera, då man förstår huru dermed sammanhänger, och förargligt att veta det unga glopar kunna ostördt drifva sitt ofog. Red. tror sig ha gått brefskrifvarens önskan bäst till mötes genom att införa hufvudsakliga innehållet af hans bref. Det torde lända de anständiga fruntimmer till varning, som kunna vara nog oförståndiga att på måfå skicka fotografikort till äktenskapsannonsörer. Att frieriannonser från fruntimmer stundom kunna vara allvarsamt menade, ha vi för lång tid sedan erfarit. Vi känna två fall, då de ledt till äktenskap; men begge dessa äktenskap blefvo ytterst olyckliga för de stackars hustrurna. Den enas lilla förmögenhet, på hvilken hon som ogift lefde obekymradt, blef förstörd och hon råkade i elände; den andras egendom blef bevarad, till och med förökad, men hennes man var ytterligt rå och elak mot benne och hon ångrade bittert hvarje dag sin frieriannons. Ett slags giftermålsannonser, som kunna vara bedrägliga, äro sådana, deri folk unpmanas att insända 1 rdr för att få upplysvingar Om passande maka eller make. Då den, som önskar sig riksdalern, ej på förhand uppger namn och adress, är det ju mycket möjligt att han icke heller låter veta dem efteråt och att insatsen på äktenskapslotteriet således går spårlöst förlorad.