Meddelanden från allmän-
heten.
Hr Redaktör!
Kan ni göra något för att ståtja det stän-
diga införandet af giftermålsannonser? Detta
är en fråga som troligen mången före mig
framställt eller åtminstone varit sinnad fram-
ställa. — Dessa annonser införas icke af an-
dra än unga dagdrifvare samt göra antagli-
gen ej någon slags nytta. Sämre qvinnor
svara, förstås, Och möjligen äfven någon an-
ständig, hvilken sednare då, genom att sända
sitt kort, göres till åtlöje och skott-tafla för
ungherrars: skämt. Ledsamt är att se detta
oskick florera, då man förstår huru dermed
sammanhänger, och förargligt att veta det
unga glopar kunna ostördt drifva sitt ofog.
Red. tror sig ha gått brefskrifvarens önskan
bäst till mötes genom att införa hufvudsakliga
innehållet af hans bref. Det torde lända de
anständiga fruntimmer till varning, som kunna
vara nog oförståndiga att på måfå skicka
fotografikort till äktenskapsannonsörer.
Att frieriannonser från fruntimmer stundom
kunna vara allvarsamt menade, ha vi för lång
tid sedan erfarit. Vi känna två fall, då de
ledt till äktenskap; men begge dessa äkten-
skap blefvo ytterst olyckliga för de stackars
hustrurna. Den enas lilla förmögenhet, på
hvilken hon som ogift lefde obekymradt, blef
förstörd och hon råkade i elände; den andras
egendom blef bevarad, till och med för-
ökad, men hennes man var ytterligt rå och
elak mot benne och hon ångrade bittert hvarje
dag sin frieriannons.
Ett slags giftermålsannonser, som kunna
vara bedrägliga, äro sådana, deri folk unp-
manas att insända 1 rdr för att få upplys-
vingar Om passande maka eller make. Då
den, som önskar sig riksdalern, ej på förhand
uppger namn och adress, är det ju mycket
möjligt att han icke heller låter veta dem
efteråt och att insatsen på äktenskapslotteriet
således går spårlöst förlorad.