Kapten Carlsunds program. I måndags afton gaf ett antal valmän å Motala hotell en enkel kollation för ortens nyvalde riksdagsman, kapten Carl-. sund, för att dervid uttala sina sympatier för honom och helsa honom välkommen hem från hans resa till Ryssland. Kapten Carlsund begagnade detta tillfälle att afgifva en kort redogörelse för sina åsigter i de vigtiga frågor, som förmodas kunna komma under behandling vid instundande riksmöte, och gjorde detta med; det honom egna, enkla och klara framställningssätt, som: gör honom lättfattlig för hvarje bildningsgrad. Tyvärr är den utmärkte arbetschefens och konstruktörens tankegång i nationalekonomiska frågor icke lika klar, som hans uttryckssätt. Han hyser prohibitistiska åsigter, såsom man finner i följande af vår korrespondent lemnade redogörelse för kapten Carlsunds tal: Med häntydan på det ansvarsfulla förtroende, han emottagit, bad han sina valmän vara försäkrade om sin goda vilja att verka i sannt fosterländskt intresse och öfvergick snart till de industriela frågorna, hvilkas vigt för landets ekonomiska bestånd han i enkla och lifliga drag framställde; uppdrog en jemförelse mellan vår och åtskilliga andra länders industri, samt sökte visa svårigheten för oss att täfla, så länge utländningen till följe af våra låga(!) tullsatser kunde förse vår marknad med produkter af alla slag, hvilkas förlagsoch tillverkningskostnad betydligt understeg vår, på samma gång som qvaliteten var ojemförligt sämre.) Kapten Carlsund trodde efterfrågan på arbetskrafter i Amerikas förenta stater helt enkelt komma deraf, att Unionens styrelse insett nödvändigheten af att skydda sin industri och sitt jordbruk genom skäligt (!) höga tullar, hvarför ock intet land i verlden kunde framvisa sådana industrielå företag som Amerika. Rörande våra jernvägar, hvilka högst lifligt intresserade talaren, sökte han visa, huru orättvist det är, att Ostergötland och Norrland blifvit så litet tillgodosedda, ehuru dessa provinser dragit jemförelsevis större tunga, i anseende till sin större folkmängd, af anläggningskostnaden för de redan länge färdiga vägarne, och uttalade den förhoppningen, att Östergötland skulle kunna hjelpa sig sjelf, om staten icke kunde eller ville. Efter en angenämt tillbragt afton åtskildes man, sedan en af de närvarande er den, som anordnat denna enkla est.