Kapten Carlsunds program.
I måndags afton gaf ett antal valmän
å Motala hotell en enkel kollation för
ortens nyvalde riksdagsman, kapten Carl-.
sund, för att dervid uttala sina sympatier
för honom och helsa honom välkommen
hem från hans resa till Ryssland.
Kapten Carlsund begagnade detta till-
fälle att afgifva en kort redogörelse för
sina åsigter i de vigtiga frågor, som för-
modas kunna komma under behandling
vid instundande riksmöte, och gjorde detta
med; det honom egna, enkla och klara
framställningssätt, som: gör honom lätt-
fattlig för hvarje bildningsgrad.
Tyvärr är den utmärkte arbetschefens
och konstruktörens tankegång i national-
ekonomiska frågor icke lika klar, som
hans uttryckssätt. Han hyser prohibitisti-
ska åsigter, såsom man finner i följande
af vår korrespondent lemnade redogörelse
för kapten Carlsunds tal:
Med häntydan på det ansvarsfulla för-
troende, han emottagit, bad han sina val-
män vara försäkrade om sin goda vilja
att verka i sannt fosterländskt intresse
och öfvergick snart till de industriela
frågorna, hvilkas vigt för landets ekono-
miska bestånd han i enkla och lifliga
drag framställde; uppdrog en jemförelse
mellan vår och åtskilliga andra länders in-
dustri, samt sökte visa svårigheten för oss
att täfla, så länge utländningen till följe af
våra låga(!) tullsatser kunde förse vår mark-
nad med produkter af alla slag, hvilkas för-
lags- och tillverkningskostnad betydligt
understeg vår, på samma gång som qva-
liteten var ojemförligt sämre.)
Kapten Carlsund trodde efterfrågan
på arbetskrafter i Amerikas förenta sta-
ter helt enkelt komma deraf, att Unio-
nens styrelse insett nödvändigheten af att
skydda sin industri och sitt jordbruk ge-
nom skäligt (!) höga tullar, hvarför ock
intet land i verlden kunde framvisa så-
dana industrielå företag som Amerika.
Rörande våra jernvägar, hvilka högst
lifligt intresserade talaren, sökte han vi-
sa, huru orättvist det är, att Ostergöt-
land och Norrland blifvit så litet tillgo-
dosedda, ehuru dessa provinser dragit
jemförelsevis större tunga, i anseende till
sin större folkmängd, af anläggningskost-
naden för de redan länge färdiga vägarne,
och uttalade den förhoppningen, att Öster-
götland skulle kunna hjelpa sig sjelf, om
staten icke kunde eller ville.
Efter en angenämt tillbragt afton åt-
skildes man, sedan en af de närvarande
er den, som anordnat denna enkla
est.