Rensa a 0
George Peabody,
den amerikanske välgöraren,
afled natten till den 4 dennes i London.
Han härstammade från en af de första en-
gelska kolonisterna i Nordamerika och föddes
i staden Danvers i Massachasetts den 18
februari 1795. Vid 11 års ålder började han
sin bana i kryddbod i sin födelsestad, och fyra
år derefter kom han som biträde till sin bro-
der, som dref en större handelsrörelse i New-
bury-Port. När den affären isnan kort upp-
hörde kom han till en farbroder. Det var
under kriget mot England 1812. Farbrodren
gick ut som frivillig och blef snart general
George tjenade under honom och var med
striden vid Warburton.
Efter krigets slut återgick han till handeln
och började affärer för egen räkning i Balti-
more med filialkontor i Filadelfia och New-
york. Hans företag lyckades så väl, att ban
snart såg sig i stånd att underhålla sina för-
äldrar och sin öfriga familj. Med tiden kom
han på den tanken, att han kunde utvidga sina
affärer genom att öfverflytta till England, och
gedan han besökt det landet 1837 bosatte han
sig der 1843 såsom grosshandlare och diskon-
tör. Hufvudsakligen gjorde han samma slags
affärer som huset Rotschild, dock mest i
amerikanska papper. Mer än en gång har
det varit hans kredit, som satt den ena eller
andra af de amerikanska staterna i stånd att
få lån.
Men hans tankar voro ej upptagna endast
af affärer. Som yngling hade han gjort det
löftet: Om Herren låter mig lefva och gifver
mig framgång i mina företag, skall jag egna
hvad jag kan förvärfva åt honom genom att
söka bereda mina medmenniskors bästa så
godtjag förmår. Detta löfte har han trofast
och högsint hållit, och olikt andra, som lemna
sina egodelar från sig först efter sin död,
har Peabody skänkt med fulla händer medan
han lefde. År 1851 var det han som be-
stred alla omkostnadarna för anordnandet och
prydandet af den amerikanska afdelningen
utaf verldsutställningen i London. Året der-
efter lemnade han ett ansenligt bidrag till
ntrostandet af doktor Kanes expedition
för att uppsöka kapten Franklin i Ishaf-
vet. Samma år, vid ett besök i sin fö-
delsestad, -skänkte han den 540,000 rår till
upprättande af en undervisningsanstalt. År
1857 lät han uppföra och gaf nödig under-
hållsfond till en vetenskaplig läroanstalt i Bo-
ston; dermed förenades ett offentligt bibliotek,
för hvilket han redan dessförinnan hade ut-
gifvit 1,800,000 rdr. Allt detta förslår ändock
ej. met .-hvad han gjort för Londons fattiga.
År 1862 förärade han staden London 2,700,000
rår till uppförandeaf arbetarebostäder ochi febr.
1866 förökade han denna fond med en lika
stor summa. i
London och flere andra engelska städer ut-:
nämnde i anledning häraf Peabody till heders-
borgare och drottningen tackade honom i ett
egenhändigt bref för hans rika gåfvor samt
skänkte honom sitt porträtt.
Hr Peabody ville sjelf aldrig offentligt höra
talas om sin välgörenhet och lefde mycket
tillbakadraget. Blott en enda gång visade han
sig vid en offentlig ceremoni, remligen när
arbetareutställningen i Guildhall afslutade:.
Sedan dess har London rest en staty af sin
välgörare.
Första qvarteret af arbetarebostäder, upp-
förda för Peabodys gåfva, öppnades 1864 i
Bpitalfields. Sedan ha fyra andra qvarter blif-
vit färdiga i skilda delar af staden. De äro
icke fattighus, utan uthyras för modereradt
ris åt ordentliga och sedliga arbetarehusbåll.
yggnaderna upptaga en tomtyta af 176,931
qvadratfot, och i dem bo nu 680 personer ati
varma, beqväma bostäder billigare än de förut
bodde i usla kyffen. Husen ha torrlagd grund,
rik luftvexling. vattenledning, fri gas, badrum,
Mn Ra