Rensa a 0 George Peabody, den amerikanske välgöraren, afled natten till den 4 dennes i London. Han härstammade från en af de första engelska kolonisterna i Nordamerika och föddes i staden Danvers i Massachasetts den 18 februari 1795. Vid 11 års ålder började han sin bana i kryddbod i sin födelsestad, och fyra år derefter kom han som biträde till sin broder, som dref en större handelsrörelse i Newbury-Port. När den affären isnan kort upphörde kom han till en farbroder. Det var under kriget mot England 1812. Farbrodren gick ut som frivillig och blef snart general George tjenade under honom och var med striden vid Warburton. Efter krigets slut återgick han till handeln och började affärer för egen räkning i Baltimore med filialkontor i Filadelfia och Newyork. Hans företag lyckades så väl, att ban snart såg sig i stånd att underhålla sina föräldrar och sin öfriga familj. Med tiden kom han på den tanken, att han kunde utvidga sina affärer genom att öfverflytta till England, och gedan han besökt det landet 1837 bosatte han sig der 1843 såsom grosshandlare och diskontör. Hufvudsakligen gjorde han samma slags affärer som huset Rotschild, dock mest i amerikanska papper. Mer än en gång har det varit hans kredit, som satt den ena eller andra af de amerikanska staterna i stånd att få lån. Men hans tankar voro ej upptagna endast af affärer. Som yngling hade han gjort det löftet: Om Herren låter mig lefva och gifver mig framgång i mina företag, skall jag egna hvad jag kan förvärfva åt honom genom att söka bereda mina medmenniskors bästa så godtjag förmår. Detta löfte har han trofast och högsint hållit, och olikt andra, som lemna sina egodelar från sig först efter sin död, har Peabody skänkt med fulla händer medan han lefde. År 1851 var det han som bestred alla omkostnadarna för anordnandet och prydandet af den amerikanska afdelningen utaf verldsutställningen i London. Året derefter lemnade han ett ansenligt bidrag till ntrostandet af doktor Kanes expedition för att uppsöka kapten Franklin i Ishafvet. Samma år, vid ett besök i sin födelsestad, -skänkte han den 540,000 rår till upprättande af en undervisningsanstalt. År 1857 lät han uppföra och gaf nödig underhållsfond till en vetenskaplig läroanstalt i Boston; dermed förenades ett offentligt bibliotek, för hvilket han redan dessförinnan hade utgifvit 1,800,000 rdr. Allt detta förslår ändock ej. met .-hvad han gjort för Londons fattiga. År 1862 förärade han staden London 2,700,000 rår till uppförandeaf arbetarebostäder ochi febr. 1866 förökade han denna fond med en lika stor summa. i London och flere andra engelska städer ut-: nämnde i anledning häraf Peabody till hedersborgare och drottningen tackade honom i ett egenhändigt bref för hans rika gåfvor samt skänkte honom sitt porträtt. Hr Peabody ville sjelf aldrig offentligt höra talas om sin välgörenhet och lefde mycket tillbakadraget. Blott en enda gång visade han sig vid en offentlig ceremoni, remligen när arbetareutställningen i Guildhall afslutade:. Sedan dess har London rest en staty af sin välgörare. Första qvarteret af arbetarebostäder, uppförda för Peabodys gåfva, öppnades 1864 i Bpitalfields. Sedan ha fyra andra qvarter blifvit färdiga i skilda delar af staden. De äro icke fattighus, utan uthyras för modereradt ris åt ordentliga och sedliga arbetarehusbåll. yggnaderna upptaga en tomtyta af 176,931 qvadratfot, och i dem bo nu 680 personer ati varma, beqväma bostäder billigare än de förut bodde i usla kyffen. Husen ha torrlagd grund, rik luftvexling. vattenledning, fri gas, badrum, Mn Ra