persilja, scorzonera, hafrerötter, cikoria och dill, sås stundom med god fördel i denna månad, i synnerhet på lättare, torrare jordmån. På styf lerjord visar sig höstsåning deremot mindre fördelaktig, emedan sådan jord i hög grad sammanklibbas uhder vintern och tillhårdnar sedan så mycket under våren och sommaren, att dels de unga plantörha få svårt att taga sig upp och dels att växternas rötter få svårt att kunna behörigen utveckla sig.. Jordstycket, som man på hösten ämnar beså, gräfves och krattas på vanligt sätt, hvarefter gångar och fåror uppdragas. Sjelfva såddeh bör man deremot helst uppskjuta till dess jorden börjar tillfrysa eller till och med tills den redan tillfrusit. Har man lös, ofrnsen jord inomhus i beredskap att täcka fröra med, kan man när som helst under vintern bortskotta snön, i händelse marken är snöbetäckt, och verkställa shaden. Sådden kan alltså ske hur sent som helst, men får deremot icke verkstillas så tidigt, att fröen gro redan på hösten. Fördelen af höstsådd är att höstsådda växter bli tidigare matnyttiga än de som sås på våren. Diverse arbeten. Sådana arbeten, som uppräknades för förra månaden, men då möjligen icke blefvo verkställda, verkställas i stället nu, i den mån väderleksförhållandena medgifva. Fruktodlingemn. -Fräktträds befriande från mossa. Fruktträd, som stå skuggigt, magert och surt, äfvensom i gräsvallar och följaktligen icke trifvas, bli vanligen öfvervuxna med mossa. Har man tillfälle att aflägsna de orsaker som framkallat mossan, d. v. s. bortskaffa de föremål som skugga, uppgriifva grälla? och gödsla träden samt tillika änamålsenligt beskära dem, försvinner mossan efterhand af sig sjelf. Vill man direkt bortskaffa den, sker detta lämpligast genom att under en klar dag bestryka träden med kalk, utrörd i vatten, eller vid fuktig väderlek. borttaga den med en begagnad skarp qvast. Att grundligt, t. ex. genom djupa täckta diken, a en gammal fruktträdgård, bar erfarenhete mot visat vara i hög or skadligt för de gamlä träden, byilka icke sällan efter en dylik teltrd ad ut. Öfver hutvad medför hvarje alltför hastigt ombyte, om döt ock tr till ett bättre, till en början sina olägenheter. Sålunda händer det att gamla, i hög grad mossbelupna träd, hvilka blifvit befriade från sin mossbetäckning, till följe deraf tagit skada både af solbadd och köld. Diverse arbeten. Man bör efterse om fruktträd som stå på starkt sluttande platser erhålla tillräcklig höstmust, ty icke sällan afrinner regnoch snövatten under dylika Jokalförhålländen, utan att tränga ned i jorden. Fimner man derför, genom att gräfva ett bål i jorden, att denna på djupet är torr, måste man uppkasta flera smin diken omkring tridet, så placerade, att de qva hålla nederbörden. Planteringsarbeten hör man hellre uppskjuta till våren, in ver 12 dem nu. Föröfrigt hänvisas till föegående öfverbigt. Landskapsträdgården. Diverse arbeten. Bortkrattuing at löt m. m, d. verkstilles sedan löfvet affaHit och så linge marken är bar. Buskpartier, som blifvit för tiäta, gallras. Gamla gräsplaner omgräfvas eller omplöjas. Vid alla exemplar af trädeller buskväxter, som fordra tickning och som äro för höga att täckas med pålagdt grantis och icke heiler låta nedböja sig, nedsättas stadiga störtar. När kölden sedan blir mera skarp i denna eller nästa månåd, terkätälles täckningen, helst sålunda att halm eller ännu bättre rör anbringas omkring exempiaren i ståendes ställning och ombindes med pilvidjor. Bilomsterodlingen Såning af frön. Prön ars resedå, riddartporrar, vallmo, Clarkia, Ibiris och många andra kunna nu med fördel utsås på kalljord. De utsås i nygräfd och nykrattad jord och myllas genöm att helt grundt krattas ned. Täckning af ömtåliga växter. Stamtörnrosorna nedböjas tätt intill marken och fastsättas med träkrokar. På detta sätt få de ligga tills kölden Börjar bli skarp och kälan nedträngt några täm i marken. De täckas då med myrstack, linskäfvor, mossa o. d. och derofvanpå med granris, på det ätt de förstnämnda ämnena icke måtte blåga bort. Öfriga ömtåliga blomsterväxter täckas if ven med mossa e. d., om de äro mer ömtåliga, med tall eller granris om de äro mindre ömma. Täckningen företages icke gerna förr än kilan nedträngt några tum djupt, och de växter, som icke fördråga så pass mycken köld, lönar det icke heller gerna att låta stå på kalljord öfver vintern. ( Tidaz för tr -Odlare. TlneKArt Y