wevaraäverken; Vid änyo utlyst
auktion å Gellivara bolags 6gendomar, hvilken
skulle förrättas den 9 dennes, resolverades,
att, då intet anbud uppgick till värderings-
summan, auktionen skulle inställas ech ovil-
korlig försäljning af nämnde egendornar före-
tagas den 30 nästa november.
Delirium. För sågra dagsur sedan ka-
stade timmermannen Sandeberg, under ett an-
fall xf deliriom, sig rt genom fönstret i sin
bostad i huset n:o 48 vid Rörstrandsgatan, 1
tr. upp. Sandeberg skadade sig i fallet illa
och föga hopp finr,es om hans vederfående.
ngslupsfa sten mellan Nybton och Djur-
gården har upphört för i år.
Teater.
Södra teatern: Eit affärsgeni, komedi
13 akter af Frowaes Hodell. Femtiettan, lust-
spel i 1 akt, fritt från franskan af Frans
Hodell.
På de sednare åren har man blifvit vand
att finna en talrik och tacksam publik på
Södra tertern de qvällar, då ett nytt stycke
af Frar3 Hodell gifvits. Och sällan har man
gått derifrån med gäckade förväntningar, ty
mar. gick dit blott för att skratta åt förfat-
tevens ordlekar och skämtsamma anspelvin-
kar på dageos frågor, och man fann merän-
dels, att hr H. förstått att lyckligt omkläda
de tyska Possen, ur hvilka hav nästan all-
tid hemtat sin plan och sina situationer, uti
svensk drägt, så att vi kände igen ideerna
och bade roligt åt de lustiga figurerna. Med
ett ord, hr H. var fyndig och glad, och det
gjorde honom till en omtyckt författare, hvil-
ken man villigt förlät, när han stundom syn-
dade mot den goda smaken.
Samma gynsamt stämda publik hade också
i torsdags afton infunnit sig så talrikt som
den lilla teatersalongens utrymme medgaf. Men
i stället för att återfinna de trefliga bilderna
ur folklifvet öfverraskades man af att få se
ett allvarligt oca låvgirådigt tendensstycke.
Författaren synes ba hyst den prisvärda
ufsigten att till omvexling i sin moralistiska
verksamhet en gång kas.igera sederua ge-
nom allvar i stället för genom skämt; och
om han denna gång ej lyckats tillfredsstäl-
lande lösa denna uppgift, är det hufvudsak-
ligen derför att han hemtat sina typer från
ett annat land och från andra förhållanden
samt gått till ensidighet. Första vilkoret för
att vara en moralist på scenen är, att man
känner sitt folks moraliska lyten och gisslar
dem uti figurer, som man kan säga äro tsgra
direkta ur folkets lif. Hr H. har deremot
trott att detta icke är nödvändigt, och han
har lokaliserat ett fransyskt affärsgeni oca
en samling fransyska skurkar, i den öfverty-
gelsen att han dermed visar oss en afskräc-
kande bild ur det svenska affärslifvet.
Planen och någon del af dialogea i vämnde
stycke äro hemtade ur Balzacs komedi Mer-
cadet. Det är möjligt att denna teckning
träffade in på de parisiska affärsvinglerierna
den tid stycket skrefs, men icke är det en
bild af Stockholmsz affärslif. Visserligen finns
det godt om bedragare äfven i vårt land, men
till den ståndpunkt, 2om detta stycke visar,
har det dock icke hunnit hoz oss.
Bland de åtta figurer ur affärsverlden, som
författaren låter framträda, finnes icke mer
än en hederlig karl, och det är en fattig bok-
hållare. Men man kan förutsätta, att om han
en tid får lefva med bland denna liga af be-
dragare, så blir nog han också smittad, och
då är det alldeles slut med hedern i pjesen.
Hufvudpersonen i stycket är grossbandla-
ren Svinger. Han spelar störsita rollen; han
är också den största skurken. Från början
till slut gör han ivgenting annat än visar
rof på sitt affärsgeni genom att draga sina
Ereditorer vid näsan och narra änou mera
pengar af dem. I alla tre akterna är det
knoappt fråga om något annat än kontanter.
reverser och vexlar. Ett kärleksförhållande
mellan den fattige bokhållaren och Svingers
dotter är den enda omvexling pjesen bjuder.
Redan i första scerxen får man veta att den
rike grosshandlaren är roinerad. Hans kom-
panjon har afvikit med han3 förmögenhet för
att göra bergoljeaffärer i Brasilien. Nu kom-
ma kreditorerna, den ena efter den ardra,
för att tå ut sica fordringar eller yrka kon-
kurs. Men Svingers affärsgeni vet råd för
allt; han slår puder i ögonen på sina for-
dringsegare och narrar ännu mera pengar af
dem. De bedragna väcka icke något delta-
gande hos åskådarne, ty, märkvärdigt nog,
de äro procentare och bedragare samt- och
synnerligen.
Baron von Tagen är den som skall rädda
Svinger ur knipan genom att gifta sig med