Hvarjehanda nyheter. Hvad en kines tänker om Emropa. Ei mediem af den kinosi.ka ambassad, som nyligen besökte Stockholm, har, enligt hvad en parisertidning uppgifver, skrifvit ett bref till sin högt ärade och mycket älskade broder i Pekiog, sin trofaste Te-ToTum. Detta bref iunehåller en d besynnerliga anmärkningar om europei förhållanden, isynnerhet de fransyska, och meddela vi derur följande: Ministrarne hafva visat oss mycken ära; de begagna här ej solfjäder och se upphettade och tröga ut, hvilket, enligt min tanke, förorsakas ar för små stöflor och för mycket ätande. Somliga ställa till. oss: de aldra löjligaste frågor. Mäinnerna utmärka sig för en genomgående okunnighet, och qvinnorna sysselsätta sig med att betrakta hvarandra med groll och afundsjuka. Menniskornas gröfsta laster äro utbredda isynnerhet bland de högt uppsatta. Det hyggligaste uppförande finner man hos vaktmästarne och andra tjenare, och lakejernas livråer äro de elegantaste kläder vi sett här. Med männens tärbarhet är det klent bestäldt; medan vi åtnöja oss med en laglig hustru och på sin höjd tre eller fyra extra, tr antalet af en fransmans hustrur oriäkneligt. Och i motsats till förhållandet hos oss, der hustrurna lefva tillsammans i ett hus, bor här hvar och en för sig, hvilket naturligtvis förorsakar mångdubblade utgifter. Religionen är här endast en formsak, och bland mandarinerna finns ingen som tror på statskyrkans bekännelse. Hvarför bli deras missionärer ej hemma, i stillet för att resa bort och plåga oss? — Jag hoppas att det lättsinne, som råder inom a erlden t. ex. i Frankrike och England, aldrig måtte bli sedt hos oss. Så kallade framstående min slå sig tillsammans-och bilda bolag, som lockar millioner ur allmänhetens fickor; snart derefter gå bolaget öfver ända, och de framstående männen draga gig tillbaka med millionerna utan att en gång