emma XXX —Lrmss——— hällsinrättningar, böra derför få ett framstående rum, Närmaste vården om högskolan tillkommer naturligen lärarne, hvilka böra inom sig utse en ordförande, som i denna egenskap skulle vara höggkolans rektor. Högsta ledningen af hennes angelägenheter och kontrollen å undervisningens gång hafva vi åter ansett böra uppdragas åt en styrelse af sju personer. Denna styrelse skulle jemväl ombesörja den ekonomiska förvaltningen. Den skulle ega att tillsätta och entlediga lärarne, det förra efter att att ka inhemtat yttrande från sakkunniga personer. En af styrelsens ledamöter skulle i egenskap af inspektor framför de andra hafva till åliggande, att personligen med uppmärksamhet följa andervisningen och högskolans öfriga angelägenheter. Då denna styrelse komme att utöfra ett stort inflytande på högskolan och, så att säga, hafva hennes nirmaste framtid i sin hand, är det af synnerlig vigt att få den på ett betryggande sätt sammansatt. Detta mål tro vi ock skola vinnas om Styrelsens ledamöter utses sålunda, att två väljas af kungl. vetenskapsakademien, en af Stockholms stadsfullmäktige, och en af den förening, som har till uppgift att bringa högskolan till stånd, alla för fyra år i sender; att lärarne representeras i styrelsen af sin rektor: att bemilde fem ledamöter vilja ytterligare två, jemväl för fyra år i sender, samt att i afseende å de fyra förstnämnda så ordnas, att hvarje år blott en af dem utträder ur styrelsen. Beträffande högskolans omfattning, så, enär vi anse, att till en början några lärare icke behöfva anställas för det teologiska studiet, och då för den medicinska undervisningen en läroanstalt, Carolinska Institutet, redan finnes, skulle högskolan tills vidare meddela undervisning endast i de ämnen, som tillhöra juridiska och filosofiska fakulteterna vid de andra universiteten, eller statskunskap och lagfarenhet, filosofi, historia, språkforskning och litteratur, samt matematik och naturvetenskaper. För denna omfattning af högskolan hafva vi, med ledning af hvad erfarenheten vid andra sådana läroanstalter gifver vid handen, beräknat lirarnes antal till tjugofem. I hvilken utsträckning högskolan skall komma att öppnas måste bero på omständigheterna, och ej minst på den för högskolans framgång och anseende utomordentligt vigtiga, att tillgång finnes på lärare med framstående förmåga. Innan högskolans verksamhet tager sin början, skall föreningen hafva att för henne fastställa grundstadgar. Förslag till sådara grundstadgar hafva de afvikande herrarne appgjort. Föreningen har endast lemnat ett program öfver dem. Högskolan, säger föreningen, kan ej på en gång uppnå en sådan fulländning (som en sådan skola, tänkt i hennes största utsträckning), och till följd deraf blifva äfven de större kostnaderna endast så småningom af nöden. Särskildt har säkerligen tanken på alla de byggnader, som man föreställt sig behöfva uppföras, väckt farhågor. Dessa äro likväl i hög grad öfverdrifna; ty, utom det att utgifterna för sådana byggnader, när de en gång behöfva uppföras, utan tvifvel ej på lingt när blifva så stora, som man vanligen tinker sig dem, så kunna de icke ifrågakomma förr än längre fram, då högskolan vunnit en större utbildning, och äfven dågendast småningom. Under tiden skola sikerligen erforderliga lokaler temligen länge kunna erhållas utan nämnvärda kostnader. Så hafva vi grundad anledning antaga, att för de naturvetenskapliga föreläsningar och öfningar, som nödvändigt fordra siärskildt inrättade lokaler med dertill hörande apparater och samlingar, flera af de i detta afseende redan befintliga lägenheter skola beredvilligt ställas äfven till högskolans tjenst; och hvad . de ötriga förelisningarne beträffar, kan tillgång lätt beredas till de få rum, som för dem äro af nöden. . sa De för undervisningen erforderliga bibliotek och samlingar finnas redan till största delen i hufvudstaden, rikare och dyrbarare än på något annat ställe ilandet. Hvad derutöfver kan vara behöfligt är i afseende å kostnaderna jemförelsevis ringa, och dess anskaffande beror hufvudsakligen på lärarnes nit och omtanka. En sådan för undervisningen nödig anläggning, som t. ex. en botanisk trädgård, är något som i allt fall säkerligen kommer att snart nog förskaffas åt hufvudstaden, och utgifterna derför behöfva således icke nu tagas i beräkuing. Vi anse att lärare vid högskolan böra fast ana AR rr NANNA EL JT ARR AIN Vr ETERN KIDS Rå FN ITS TLS Sk ry