-— DJU mm
öfver, men förhållandet var, att Malmberg
betalde två tredjedelar af inackorderingen
och din mor en.
Året efter det Malmberg adopterat Carl,
födde hans hustru honom en son, och det
efter ett flerårigt barnlöst äktenskap, men
utan att hvarken Eriks eller Ludvigs inträde
i lifvet rubbade något af den kärlek hvar-
med Filip fästat sig vid Carl. När fru
Malmberg dog, tror jag ingen enda erinrade
sig att Carl var en adoptivson, och hans
bröder visste det knappast.
Malmberg sörjde sin fru mycket och eg-
nade sig nu uteslutande åt sina söners upp-
fostran. — Carl var, besynnerligt nog, hans
älskling och den han hoppades få största
glädjen af.
Carl blef militär, efter han så önskade,
ehuru Malmberg oroade sig öfver detta val
af lefnadsyrke.
Erik bestämdes redan såsom ung att blifva
Filips efterträdare och disponent af Lybo
och underlydande bruk.
Ludvig önskade blifva jordbrukare, och
det öfverensstämde äfven mel faderns plan
att hans söner skulle arbeta gemensamt.
Erik gick igenom bergs- och Ludvig genom
landtbruksskolan.
Allt lofvade Malmberg nu en lugn och
glad ålderdom, synnerligast som Carl, trots
sin egenskap af militär, var samma älsk-
liga natur han alltid varit.