Alexander x von Humboldt, Då hundrade årsdagen af Alexander von Humboldts födelse firades i London, höll den tyske republikanen Karl Blind, hvilken vistas i nämnde stad, såsom landsflyktig, festtalet. Det anses af Englands hela press såsom ett mästerstycke och har äfven i Tyskland väckt stort uppseende. Talet framhöll först Humboldts ofantiza inflytande på. naturvetenskapernas utveck ling, hvilket här redan varit omtaladt, och visade derefier huru just detta, som utgjorde hans storhet och beredt menskligheten omätliga fördelar, var anledning till förföljelse från kyrkan. Derjemte o talar Karl Blind intressanta drag från Tlumboldts förhållande till sin tids mo0narker och statsmän. Vih föreställt ossalt några utdrag af detta tal skulle befinuas lärorika för våra läsare och meddela deiför några sådana: En inteligensen: Nanolcon? skulle kan ske någon vara frestad kalla Hambol It, emedar slumpen så fogat att de båda äro födda på samma år och att båda sdlidit ien 5 måj. Mea varo långt fråa mig att: göra en så ned. gättande jomförelse; ty hvad har mina Huraboldt, som gjorde allt för att ba nja andens bofrielse och som ifrade för poitisk frihet — hvad har hans minns att göra med ren Napoleons? Nej, Humboldt var ing unårare af lyckade krig:bedrifter, under farstars makt och, ehuru a holvst, ingen hofman. Hvad som förse hozom vår kärlek är att han, likasor ler, köret till avtalet af dem, so verka för ingividens otbild: ; seende, utav hvilka derjomte hafva sinn bjerta öppna för samhällets välfärd. eFör att bryta vid: kepelsens bojor, har Humboldt arbetat under långa tiler. I dag, då vi bevittnat stt förnyarde afioqvisiiorens fasor vid åsyson af Barbara Ubryks hemskt gestalt; i dsg då rmunkväseadet raser Ge mörkrets fästniog i sjeliva Berlin (Moxbit), och då pastor Knszk koasorter pröfva vårt tålamod genom att predika sina åsigter om solsystemet — i dag ha vi verkligen mycket stora anledningar att prisa Huniboldts nämn, ehuru fantasterna med helig bitterhet förseka hans storhet. Emnhvar, om känner Hamboldis arbeten, vot också att han, framför allt, sökto finna enbeton hos då vexlande forosenen. Hvarken förouft eller fantasi, så länge icke denna sednare for vilso itom iilnsionernas verld, förvägrade han rätt att ofterspana en företeelsernas gemensamma Orsak, och hår sträfvade härjemts att hja iden vida öfver tsioneverldsns trånga gränse Talaren meddelade sedaa åkilliga utdrag af Homboldts skrifter, för att bevisa att hos honom den idealiska tendensen var öfvervägande; hvarefter han, såsom en motsats härtill, anförde hvad Humboldt yttrat om on kop religiösa systemer, nemligea att de alla bör stå af tre hufvadsakliga elemenater-on mycket ren sedelas, ec geologisk dröm oca en myt eller romantiserad historia, hvilken sednare efterhacd blifvit det vigtigaste. Möjligheten att sammanjemka des:a religiösa systemer mod resnltaterna ef nyare vetenskapliga forskri iogår förnekides bestämdt at Humbordt. Med pnledning häraf hade han att lida mycken förföljzl:e ar teologernå, och bittra voro do kiagomål, som dena vördaedsvärde natutforskaren häröfver uttryckte i-enskilda samtal. Han hämnades också emellanåt, såsom då ban sade till hr Bxyard Taylor, pekande på en Isfvarde kameleont i dennes ram: — En egenhet; hos detta djer är att det kan på en gåcg se åt olika håll. Det kan