I denna tidning anställdes för några da-
gar sedan en betraktelse i anledning af
hvad då var kändt om utgången af valen
till andra kammaren. Under det att de
fleste andra tidningar icke haft någonting
att säga derom, har Göteborgs Handels-
och Sjöfartstidning yttrat sig och i viss
mån i samma anda som vi. Den anser
dock attlandtmannapartiet ej skall komma
att utöfva något afgörande inflytande och
har måhända närmare kunskap derom än
vi, som snarare luta åt att befara mot-
satsen.
Vi tillåta oss anföra ett och annat ytt-
rande rörande nyvalda personer dels i
andra, dels i första kammaren.
Vid de nya valen har andra kammaren
blifvit förstärkt med trenne högadliga notabi-
liteter, nemligen landshöfdingen grefve Eric
Sparre, Charles Emil Piper och frib. Knut
Bonde, af hvilka de båda förstnämnda varit
ledamöter af första kammaren. När desse
herrar föredragit andra kammaren framför
den första, i hvilken de eljest måste anses
hafva sin rätta plats, vittnar detta utan tvif-
vel om en aktning och förkärlek för den an-
dra kammaren, hvarför man bör bålla dem
räkniog. En orsak till denna öfvergång lärer
väl ock ligga deri, att de tro sig kanra ut-
rätta mera på de nya platserna, då man tj
gerna kan antaga, att riksdagsmannaarvodet
här utgjort något mera verkande motiv. Det
skall visa sig, om och i hvad mån dessa för-
hoppningar skola uppfyllas. För vår del hysa
vi starka tvifvel härom. Grefve Sparres svada
har sällan - kunnat - göra sig gällande i
första kammaren, och ännu mindre torde-den
göra det i den andra, isom hvilken de gamla
riddarhustålarne hittills icke vunnit någon
framgång. Mera torde grefve Sparre kunna
verka på enskild väg, när han örskar genom-
drifva något visst syfte. Deri anses nemligen
ligga hans starkasts sida. Och till hans syf-
ten hör väl i första rummet jernvägslinierzas
fullföljande norr om Mälaren, i hvilka pianer
det ofta omtalade Brogård befunnits utgöra
en hufvudpunkt. Huruvida äfven större pla-
ner af politisk art komma att ingå i den
ädle grefvens verksemhet, torde icke ens han
sjelf ännu känna.) — Deremot kan det an-
tagäs, att politiken blifver friherre Knut Bon-
des hufvudäppgift. Det kan också vara nyt-
tigt, att andra kammaren förstärkes med ett
element på detta område. Noga räksadt, har
inom denna församling ej funpits mer än en
enda rent politisk man, nemligen friherre Lil-
jönerantzi För alla dö andravha do löpande
ärendena och de inre samhällsfrågorva varit
hufvudsaken. Friherre L. bör nui sin frän-
de, friherre? Bonde; erhålla ett godt stöd, när
det gäller den höga politiken, hvarmed vi
afse ej blott utrikeskabinettet, utan statsty-
relsen i dossshejhet. :
Friherre Bondes åsigter på det statsekono-
miska området, hvilka äro, såsom vi hoppas),
ännu oförändrade, torde bringa bonom i rå-
gon kollision med- grefve Piper, som anses
vara stark probhbibitist, och hvilken, såväl bär-
igenom, som gerom andra sympatier, anses
) Vi lemna derhiin, huruvida afseendet på
Brogårds intresse är en så vigtig faktor i hr
Sparres verksamhet, som Handelstidningen för-
menar, men säkert är att begäret efter utmir-
kelse och makt spelar en vida större roll i
hr Sparres offentliga lif än något annat, tili och
med det egna intresset. Någon håg att verka
för något visst stort mål söker man deremot få-
fingt i hr Sparres föregående verksamhet. Han
har nu inslagit på vägen af industriens höjande,
men såsom han hittills dervid gått till väga, och
ehuru hans sträfvanden åt det hållet kunna göra nå-
got gagn, förefaller det som skulle han begagna if-
ven. denna sak blott som en hifstång til sitt
eget lyftande. D. N.
4) Dessa ord äro kursiverade at D. N.