detta utan afseende på om byggnaderna ligga
på kronans eller stadens mark; dock förkla-
rade fullm. sin åsigt vara, att staden icke,
enligt regeringens skrifvelse, har skyldighet
att gifva kronan ersättniovg för andra bland
dessa byggnader och inrättningar, än sådana,
som äro belägna å kronans mark.
Ett detaljeradt förslag till ny- och omlägg-
ningar at gator under nästkommande år före-
lades sedan till fullmäktiges pröfoing.
Beredningsutskottet har föreslagit
Bergsgatan mellan Drottniog- och Beridare-
bansgstorna, Hamngatan mellan Beridare-
bans- och Regeringsgatorna, Malmskillnads-
gatan mellan Hamngatan -och Brurkebergs-
torg, Östra Trädgårdsgatan mellan Näck-
ströms- och Hamngatorra, Norrmalmstorgs
åkarestation, Nybrogatan mellan Hamngatan
och Ladugårdslandstorg, Skeppsbron meltan
packhuset och slottet, Urvädersgränden samt
Tjärhofsgatan mellan Tuilports- och Pilga-
torasa skola efter behof upphjelpas med an-
vändarde af de för gatuläggningen tillgängliga
114,000 rår.
Detta förslag gaf anledning till någon di-
skussion. Det var egentligen Tjärhofsgatan
fcre blend stadsfallmäktige ville utesluta, för
att i stället lägga ned pengarne på Stora
Badstugugatan å Norr. Härom väcktes först
fråga af hr Wistrasd och med horom in-
stämde hrr Dahlgren, Nerman, Wallenberg,
Landström m. fl., under det att hrr Sazdell,
Lindberg, och Söderberg togo Tjärhofsgatan i
försvar, yrkande att åtminstone en gånabana
måtto å densamma anläggas. Kapten Berg
ville använda en del af de för Tjärbofsgatan
afsedda medlen på Drottninggatan, en annan
del på St. Badstagugatan och, om något se-
dan blefve öfver, hade han ingenting emot att
derna rest begagnades till Tjärhofsgatars upp-
bjelpande.
Pesliutet blef att, sedan det redan började
arbotet å Badstugugatan blifvit fullbordadt, en
gångbana skall anläggas å Tjärhofsgatan —
ifall några penningar dertill fisnas qvar.
Fullmäktige afslogo drätselnämnadens tredje
afdelviogs hemställan att ny- och omlägg-
ningsarbeten till belopp af omkring 3,000
rdr må utöfver det förut bestämda anslaget
till arbeten af detta slag under nästa år ut-
föras och afdelzingen derigenom anses hafva
redovisat för de till sistförflatna vinter:
fattigarbeten anvisade medel.
Frågan om program för det nya sjukbuset
Norrmalm förekom härefter till b2hand-
ing.
Beredningsutskottet har framlagt ett myc-
ket omständligt förslag till program, hvilket
föranledåe en vidlyftig öfverläggning. Med
förkastande af det nya, i utlandet numera
temligen allmänt antagna s. k. paviljongsyste-
met, ha såväl sundhetsnämnden som bered-
ningsutskottet förordat det gamla korridor-
systemets tillämpning vid sjukbusanlägguin-
gen. Men nämnden och utskottet skilja sig
derutinnan att den förra anser full frihet böra
lemnas dem som skola uppgöra täflingsrit-
ningar (det är redan beslatadt att en premie
skall tilldelas den som afgifver den bästa
ritningen med kostnadsförslag öfver den till-
ämnade byggnaden) att välja det ena eller
andra af de begge sy:temen, under det att
utskottet i sitt förslag uttryckligen föreskrif-
ver att korridorsystemet skail följas.
Den långa diskussionen rörde sig hufvad-
sakligen om de båda systemens fördelar och
olägenheter. Hr v. Koch förordade paviljong-
systemet och detsamma gjorde ock prof.
Malmsten. De motiverade sin åsigt genom
att införa åtskilliga intressanta statistiska fak-
ta, hemtade från utlandet, och prof. M. få-
stade uppmärksambnten på att korridorsyste-
met redan visat sig högst olämpligt, hvadan
man icke kunde förlora mycket på att försö-
ka något nytt. Generaldirektören Berlin för-
svarade åter korridorsystemet. Han merade
att ett sjukhus? förträfflighet icke väsentligen
beror af det system, efter hvilket det är in-
räctadt. Ljus och luft, som hrr v. K. och
Malmsten med råtta framhållit såsom för sju-
ka mera nödväcdiga än medikamenter, kunna
finnas i lika hög grad uti korridor- som pa-
viljong-sjukhns. Tal. ansåg derjemte nödvän-
digt att man bestämmer sig för ettdera sy-
stemet innan man inbjuder till täfling.
Medicisalrådet Berg, som fann utskottets
förslag alldeles för mycket detaljeradt, var af
der raeningen att man handlade oklokt ati
att nu förerskrifva ett visst system; man borde
i stället lemna pristäflarne fritt val, och först
sedan ritniogen med bestämda kostnadsför-
slag irkommit, borde man äfven i afseende på
systemet fatta definitivt beslut. Han före-
slog ärendets återförvisning till sundhets-