Ytterligare fick man veta, att söndags afton hade en man, som mycket liknade Jean Kinck, kommit in hos en jernhandlare på rue de Flandre, köpt en hacka och en spade under förevändning att han skulle arbeta i sin trädgård. Han hade emellertid visat sig vara fullkomligt okunnig i behandlingen af dessa instrumenter. Jan syntes mycket förlägen och bad att få hemta cerna kl. 8 på qviällen. Då han återkom och öll dem. skyndade han bort mot den nirbena barriören (stadsporten), från hvilken en chauss6 leder till Pantin. — Man antager att han på qvillen förut användt dem för att uppkasta den graf, i hvilken hans offer skulle ligga. Mordet på de sex personerna hade åtföljts af så förfärlig misshandling (på deras kroppar finnas tillsammans 107 sår; på modrens ensamt 30), att man måste antaga det hämd och raseri varit med i spelet, liksom att flera personer deri deltagit. Man misstänkte derför, utom Jean Kinck och den person, hvilken åtföljde honom till hotellet, äfven dem som i Rancy åto frukost i samma rum som de mördade. Vidare har man sig bekant att en droskkusk gent på söndags hatten körde de mördade, två och två i sender, i trenne olika resor ut till Pantin, der de således skulle blifvit mottagna och mördade allt eftersom de ankommo. Huru härmed förhåller sig är dock ännu icke riitt bekant. Hvadman deremot med visshet vet är, att på måndagen anlände till Kinck ett telegram af innehåll: Vänta ännu; vi äro icke tlärdiga. Vid efterhörande i Roubaix befanns att der funnits en familj med namnet Kinck, som tycktes vara densamma, hvars medlemmar blifvit mördade, men att denna just afrest för att emigrera till Amerika. På denna omständighet synas mördarne ha byggt sitt hopp att mordet ej skulle bli upptäckt. Såsom de egentlige mördarne betraktas iäldste sonen i familjen (den mördade fru Kincks stjufson) samt fadern, hvilken antages vara den som på måndagen i siällskap med den förre besökte hotellet och qvarlemnade de blodiga kläderna. Underrittelserna ifrån Roubaix gifva emellertid vid handen, att det just är fadern som skulle heta Jean Kinck, medan sonens förnamn är Gustave. Jean Kinck var i goda förmögenhetsvilkor och hade lemnat Roubaix för en månad sedan. Han t sonen en vecka derefter. underrittelser uppgifva att oenighet jen uppstått, emedan fru Kinck viigrat na barn bosätta sig i Elsass, hvartill tr i dem. af i fredags underrittar rmodade mördarne, Jean och Gustave tade i Havre, Kinck. t i förmodligen stadda på flykt till Amerika. ole Jinge var pr EGET ole EE Re rt glest 1 er SRA RR 0 UT rn SRS