Ytterligare fick man veta, att söndags afton
hade en man, som mycket liknade Jean Kinck,
kommit in hos en jernhandlare på rue de Flan-
dre, köpt en hacka och en spade under före-
vändning att han skulle arbeta i sin trädgård.
Han hade emellertid visat sig vara fullkomligt
okunnig i behandlingen af dessa instrumenter.
Jan syntes mycket förlägen och bad att få hemta
cerna kl. 8 på qviällen. Då han återkom och
öll dem. skyndade han bort mot den nirbe-
na barriören (stadsporten), från hvilken en
chauss6 leder till Pantin. — Man antager att
han på qvillen förut användt dem för att upp-
kasta den graf, i hvilken hans offer skulle ligga.
Mordet på de sex personerna hade åtföljts af
så förfärlig misshandling (på deras kroppar fin-
nas tillsammans 107 sår; på modrens ensamt
30), att man måste antaga det hämd och raseri
varit med i spelet, liksom att flera personer deri
deltagit. Man misstänkte derför, utom Jean
Kinck och den person, hvilken åtföljde honom
till hotellet, äfven dem som i Rancy åto fru-
kost i samma rum som de mördade.
Vidare har man sig bekant att en droskkusk
gent på söndags hatten körde de mördade, två
och två i sender, i trenne olika resor ut till
Pantin, der de således skulle blifvit mottagna
och mördade allt eftersom de ankommo. Huru
härmed förhåller sig är dock ännu icke riitt be-
kant.
Hvad- man deremot med visshet vet är, att på
måndagen anlände till Kinck ett telegram af in-
nehåll: Vänta ännu; vi äro icke tlärdiga.
Vid efterhörande i Roubaix befanns att der
funnits en familj med namnet Kinck, som tyck-
tes vara densamma, hvars medlemmar blifvit
mördade, men att denna just afrest för att emi-
grera till Amerika. På denna omständighet sy-
nas mördarne ha byggt sitt hopp att mordet ej
skulle bli upptäckt. Såsom de egentlige mör-
darne betraktas iäldste sonen i familjen (den
mördade fru Kincks stjufson) samt fadern, hvil-
ken antages vara den som på måndagen i siäll-
skap med den förre besökte hotellet och qvar-
lemnade de blodiga kläderna. Underrittelserna
ifrån Roubaix gifva emellertid vid handen, att
det just är fadern som skulle heta Jean Kinck,
medan sonens förnamn är Gustave.
Jean Kinck var i goda förmögenhetsvilkor och
hade lemnat Roubaix för en månad sedan. Han
t sonen en vecka derefter.
underrittelser uppgifva att oenighet
jen uppstått, emedan fru Kinck viigrat
na barn bosätta sig i Elsass, hvartill
tr i dem.
af i fredags underrittar
rmodade mördarne, Jean och Gustave
tade i Havre,
Kinck. t i
förmodligen stadda på flykt till Amerika.
ole Jinge var pr EGET ole EE Re rt glest 1 er SRA RR 0 UT rn SRS