Om -desvenska och norska skarpskyttar, som deltagit i skjutfesten vid Horsens, skrifves uti en af stadens tidningar: De ha ådragit sig mycken uppmärksamhet, och när de varit uppställda, har man alltid funnit dem omgilna af en stor massa mocmiskor. Man får också medgifva, att de representanter för våra nordiska grannar, som kommit hit till skjutfesten, sö helt annorlunda ut än våra danska skyttar. Den nästan fallkomligt militära organisationen är icke det minst i ögonen fallande; hvad som också väcker uppsesende är att, i synnerhet de svenska, skyttarne nästan alla synas böra räknas till dem som vi här kalla äldre skyttar. De äro i allmänhet vackert folk med stort skägg, i mörka klädesuniformer och antingen bärande 8. k. österrikiska fältmössor (svenskarne) eller ock svarta skyttehattar med hängande plymer (norrmännen). Att döma efter svenskarnes militära utseende, skulle man kunna tro ) I Aftonbladet berättas att snickaren Johansson, som hir tog andra priset, avkommit sent till Horsens efter att ha varit sjösjuk i Kattegat. Han misslyckades vid skjutningen.