Eskil Larsson hade instämt förre länsman-
nen Ljungberg för hans otidiga nit att förse
Eskils ben med tunga jernbojor, men:den
gamle mannen, som då visade sig så dugtig,
inställde sig nuw icke, hvarför målet uppsköts
och Ljungberg ålades vid vite att till nästa
ting inställa sig, för att visa med hvad rätt
han företog den brutala åtgärden. (Ö.-P.)