Från konstnärsverlden.
— Bland hrr muasici i Berlin har på sed-
nare tiden varit stark rörelse. Detta gäller
isypnerhet den del. af dem, som är anställd vid
de mindre teatrarne eller medverkar i de of-
fentliga konsert- eller danslokalerna. Dessas
vilkor ha länge varit mycket små, och de ha
nu sammanträdt för att få dem förbättrade.
Det är på sätt och vis en sida af arbetare-
frågan. Nämnde musici ha nu hållit några
möten, vid hvilka de kommit till det resultat
att minsta beloppet för månadspenniagen för
medverkan i teaterorkestrar skall bestämmas
till. 30 thaler (78 rdr 60 öre). Vidare ha
vissa taxor upprättats, såsom för medverkan
vid en konsert, som räcker intill 4 timmar, 1
thaler (2 rår 62 öre), för musik vid enskilda
baler i 6 till 7 timmar 2 thaler (5 rår 24
öre) 0. 8. v. Deisa bestämmelser, för så vidt
de röra offentliga lokaler, ha godkänts af flera
entreprenörer och direktörer. Afvenså har
beslut fattats derom, att en jättekonsert skall
gifvas i oktober, af hvilken behållningen skall
användas till understöd tför sjuka musici.
— En tysk kritiker gör i anledring af
Prinsessan af Trehizsondes uppförande i Ba-
den-Baden föliande skildring af operettens
kompositör Offenbach: Han är af medelstor-
lek och temligen spenslig. Hufvudet är ovalt
och litet, den höga pannan, prydd af en så
kallad apostlalock, springer starkt fram öf-
ver ett par temligen stora, vänliga ögon, hvil-
ka alltid äro beväpnade med pince-nez. När
san är stor, och kring munnen leker ettskälmskt,
stundom spotskt leerde. Hans rörelser äro
häftiga, och det är liksom något ledlöst hos
honom. Framropas han, kommer han icka
straxt; slutligen kommer han med långa steg,
han bockar sig, i det han svänger med armar
och ben.:på ett sätt, som icke kan beskrifvas.
På det hela taget är han mera förlägen än säkeri
sitt uppträdande. Men då han arcför, glöm-
merthan allt omkring:sig. Han fattar takt-
pinnen i yttersta ändan, svänger den till hö-
ger och venster, klyfvande luften, och hela
hans hållning samt ett visst förklaradt uttryck
i hans ansigte ge honom en musikvurms ka-
rakteristiska jutieende.
— Efter mångårig hvilaZuppfördes i mån-
dags håttalidagar sedan Glucks Armida på
teatern iiDresden. Tichatschek sjöng Rinal-
dos parti.
— Den bekante arkeologen, filologen och
musikkritikern professor Otto Jahn har den