Riksdagsmannavalet I ) Hristlanstad. (Bref till Dugens Nyheter.) Kristianstad den 10sept. 1869. : Riksdagsmannavalet härstädes förrättades i går med det resultat, att assessor Bergström ätervades med etticke obetydligt antalrö:ter. Sjeliva faktum är med-all visshet bekant för eder -ärado tidnings vidsträckta läsarekrets långt innan denna korrespondens hinner; sin bestämrmelseort; men dot skall måhända; detta oaktadt, icke-sakna allt intresse att erhålla några närmare upplysningar: om tilldragelserpa före och under valet. Om någom vidare ursäkt beböfvos för det korr. beivärar Dagenus Nyheter, torde den få avses ligga ikorrespoudentens önskan att ge mera och:större offentlighet åt: den till utsoendet obetydliga, men i sjelfva verket högst märkliga protest, som vid valet islagts mot hr Bergströms stånds punkt och verksamhet, :— —— Tillåt mig att börja med några orienterande anmärkvingar. : Kristianstad har med en ber tolkning af omkring 7;700: invånare endast 378 vid riksdagsmannaval röstberättigade: -medborgare. Anvalet valberättigade af civila och militära embetsoch tjenstemän samt med de vid större, af embetsmän administrerade bolag engagerade personer utgör icke mindre än 180 mot 144 industriidkare och ohandtverkare: Öitvergången mellan dsasa, hvad samhällsställning ochintressen angår, nästan fallkomligt mötsatta klasser bildas af handelskåren, hvilken räknar: 54 valmän. . Redan vid en flyktig blick på dessa siffror mörker man hvilket otillböriigt stort ioflytande embetsmännon böra kunna, äfven under fördem ogynsamma omständighet, utöfra. Jag tviflar högeligen på att någon annan komman iriket kas uppvisa ett 34 oproportionerligt stort antal löntagara, och helt visst utöfva de ingenstödes-— icke ens i Luad — ett så afsjordt envälde som här. Det är: inom parentes sagdt— denna del af stadens inbyggare, som med stolt: tillfredsställelse erkänuer riktigheten af Almlöfs bekanta yttranue om Sveriges finaste och mest bildade publilvs med vilkor förstås, att detta omdöma skall anses gälla endast dent Kärnan af: borgerskapet åter eller de egentiiga industriidkarne, de mindre handtverkarne, är visserligeh icke fåtalig, men för sin existens till störrereller mindre delen beroende af de s k. högre klasserna samt dessutom sedan lång tid tillbaka vand? avv vid alla offentliga tillfällen stå eller låva ställa sigoi skuggan. Det sätt; hvärpå de flesta, om icke alle, kommmukala sn gelägenheterbedritves, styrkerstilltulo detta mist paståvader Btand JO evetsturtarmwksrge finast. ex. endast dod dö män at iolket; ty hundelsmänneon;rasvgera sig, med:ett eler annat undantag, pår högra sidan och tycka sig; alltjomt -på de få när, hedrade af att ånses och låta bruka sig såsonv!embetsmanunapartiets reserykår. j I drätselkommissionen regerar en af hofrättens brr assessorer, grefve korn, medhögst egen maktfulikomiighet, såratt, då br grefven är borta, såköar? staden ssins ärävaelF):s Och iattigvården 8en, som i sannidg. af mer an en anledning? gör skal för sitt: namn! Icke minst derigenomratt den skötes at-obiygt högt aflönade tjensteman tynger dem på svadens budget. Desia missförhållanden ha; isynners het vid jemförelsen medden tid då borgers skapet sjelf skötte stadensaffärer och skötte dem väl, företrädesvis bidragit att framkalls Wissvöje med det bestående: och väcka önskan att åtminstone försöka åstadkomma någon ändring. Men då vid de kommunala valen pen) För något mer tin:6 veckor sedan inlemnades vill granskning en;byggnadsritning, men kunde icke komma under; behandling, emedan — grefve IHorn ej var hemma... Husbyggaren, som ej kunde vänta så länge, beslöt aw bygga utan gr ritning. Sannolikt får han derför böta rdr.