Jaan a re Aftonbladet mot Jöns Persson. En dag i slutet af förra månaden berättade Stockholms-Posten följande om den bekante riksdagsmannen Jöns Persson: Hos handelsfirman Luttropp Andersson i Malmö hade vid medlet af år 1857 landthandlaren Jöns Persson i Svaneryd reqvirerat ett parti fiskvaror, och när ingen betalning afhördes för den afsända varan, blef mottagaren derför lagsökt hos konungens befallningshafvande i Kronobergs län, hvilken likvil, när Jöns Persson nekade ej blott för att hafva mottagit varan, utan äfven förklarade sig aldrig hafvareqvirerat don, förklarade frågan om betalningsskyldigheten tvistig. Jöns Persson blet då stämd till Sunnerbo häradsrätt, och när han äfven der fortsatte sitt nekande, förebragte det ofvannämnda handelsbolaget mot honom sådan bevisning, både att han gjort reqvisitionen och hos handelsbolaget Svensson Aspegren i Kristianstad afhomtat varan, att häradsrätten genom utslag den 12 sept. 1862 ålade honom nell ed intyga, att han hvarken med hrr Luttropp Andersson slutat köp om det i deras räkning debiterade fiskpartiet 1,013 st. rotskär eller gifvit ordres om dess afsändande, samt att han ej heller hos hrr Svensson Aspegren Mit afhemta 813 par fisk af samma parti; och skulle han, innan han fick gå denna ed, af presterskapet undervisas om edens vigt och varnas för mened. Detta häradsrättens utslag öfverklagades af Jöns Persson i Göta hofrätt, som likväl genom dom af den 24 april 1863 fastställde detsamma. Icke bättre lycka hade Jöns Persson hos Högsta Domstolen, der han fullföljde talan mot hofrättens dom under förebärande af begånget rättegångsfel; och när målet i följe deraf ånyo företogs till behandling af häradsrätten, brast Jöns Persson åt eden och blef derför genom slutligt utslag af den 7 augusti 1866 dömd att till målsegaren betala det hos hrr Svensson Aspegren afhemtade fiskpartiet, efter dess i räkningen utförda pris med 280 rdr 80 öre, jemte rinta derå från den 27 juli 1857, samt att derförutan ersätta vederpartens omkostnader med 320 rdr. Öfver detta utslag klagade Jöns Persson, men det blef af Göta hofrätt genom dom den 5 april 1867 faststiäldt, endast meå den ändring, attriäntan skulle beräknas efter förfallodagen den 27 september 1857. imot denna hofrättens dom fullföljde Jöns Persson talan hos k. mit, och handlingarne i saken blefvo från hofrätten insända i juli månad 1867, men som sökanden uteblef och först försent insände fullmakt för en vaktmästare att bevaka sin talan, afsade k. m:t under den 20 november samma år, att målet ej kunde till pröfning upptagas, hvadan hofrittens dom i målet vunnit laga kraft. Denne Jöns Persson i Svaneryd är samma person som hr Jöns Persson i Kvråkeryd, ehuru hos k. m:t visligen skymdes den i och för riksdagsmannakallet antagna Kråkerydstiteln. Några år tidigare hade k. m:t reden gjort Jöns Pelrssons bekantskap, i anledning af ett slagsmål vid Marklunda marknad, der dåvarande Jöns Persson i Svaneryd synes hafva blifvit icke blott. pryglad, utan äfven bortvisad från marknadsplatsen, hvarför han också vid Sunnerbo häradsrätt uttog stämning på en länsman och åtskilliga bönder, ehuru det visado sig, att Jöns Persson sjelf varit angripare och stört allmän ordning. Afven denna a fördes af honom geönom alla instanserna och slutade så, att han af k. mit dömdes att böta 66 rdr 32 sk. banko för ofredande af marknadsvakten och 13 rdr 16 sk. samma mynt för brytande af vägafriden. Stockholms-Posten. omtalade i triumferande ton dessa för Jöns Perssons anseende ytterst ofördelaktiga mål, och derpå undrar icke någon som känner å ena sidan Jöns Perssons och å den andra Stockholms-Postens politiska tänkesätt. Hr Jöns Persson har fått infördt i Aftonbladet och Fäderneslandet ett vidlyftigt svar på Stockholms-Postens artikel. Det innehåller många hårda ord och insinuationer mot hr Wallenberg och Stockholms-Posten. Dessa ord förbigå vi. Rörande det första målet säger Jöns Persson: