Från konstnärsverlden.
Fru Michaeli gaf i torsdags konserti Hel
singör.
— Conrad Behrens, vår omtyckta bassån.
gare, har från generalintendenturen för operar
i Berlin erhållit anbud om engagement frår
den 15 juoi 1870 till den 15 juni 1873 på
ganska förmånliga vilkor.
— Oskar Arnoldson, som vid föregående
besök i Kristiania gjort sig på det fördelak-
tigaste käod hos publiken, väntas dit i slutet
af denna månad för att gifva en konsert.
— På Burgteatern i-Wien inöfvas en ny
pjes af Benedix (författaren till den bos oss
uppförda pjosen Slägtingar), kallad Afven-
tyraren i Rom.
— Vid en soir628 hos prinsessan Mathilde
för någon tid sedan, der kejsar. Napoleon var
närvarande, improviserade Theophile Gautier
ett skaldestycke, som gjorde utomordentlig
lycka. La France meddelar, att kejsaren i
anledning deraf har sändt skalden ett mycket
smickrande bref och två dyrbara vaser af
Serres-porslin.
— Skalden Byron var, som bekant, gift
med Anna Isabella, sir Ralph Millbanks enda
dotter. De lefde endast ett år tillsammans,
och sedan hon födt hozom en dotter, sökte
han på laglig väg skiljsmessa. Orsaken till
skiljsmossan hear varit obekant, ända till dess
grefvinnan Guiccioli, Byronzs förtrogna vän-
inna, för ett par år sedan i sina memoirer
kastade skulden derför på lady Byron, hvilken
hon skildrade på det mest ofördelaktiga sätt.
Denna bok har nu framkallat en motskrift af
den bekanta amerikanska författarinnan fra
Beecher-Stowe, som säkert kommer att väcka
den pinligaste uppmärksamhet. Fru Bsecher-
Stowe, som tyckes ha. stått på en mycket
förtrolig fot med lady Byron, söker att rätt-
färdiga henne för grefvinnan Guicciolis be-
skyllningar och uppställer derigenom en för-
färlig anklagelse mot skalder. Hon beskyller
honom nämligen för att ha lefvat i alltför
förtroligt förhållande till en nära slägting, och
att det var hans afsigt att göra sin hustru
till ett slags förkläde för detta skamliga för-
hållande. Då hon med största afsky vägrade
detta, behandlade han henne med den mest
raffinerade grymhet, till dess det kom till
skilsmessa. Fru Beecher-Stowe åberopar sig
härvid på skaldens dramatiska arbete Man-
fred, i hvilket ett liknande förhållande af-
handlas; men man får väl tro, att bon är i
besittning af giltigare bevis, än dem som :
kunna hämtas ur denna dikt, då hon inläter
sig på att besudla skaldens minne.
— I en sednare notis om ofvanstående
skrifves: Fru Beechor-Stowos skrifvelsa om.
Jady Byron-har, som man kunde vänta, väckt
det största uppseende i Ernglard och fram-
kallat talrika bret till Londons tidningar från
de mest olika personer. I största delen af
dessa bref uttalas antingen starkt tvifvel om
frå Beecher-Stowes avgifvelser, eller förkla-
ra3 henonos meddelande vara i hög grad opas-
sande. På den Byronska familjens vägnar
uppträda advokatfirman Wharton Pords
med en skrift, i hvilken förklaras, att fru
B..S;3 uppsats lika litet kan betraktas som
ett autovtiskt meddelande om skiljsmessan,
som det innehåller något faktiskt material till
Indy Byron3 historio. I denna skrift yttras i
slutöt, att då lady Byronzs familj icke har
funnit nödigt att försvara lord Byrons hustras
minng mot hans mätress) (grefvinvan Guiccio-
i) beskyllningar, så borde fru Beecher-Stowe
noga betänkt sig innan hon uppträdda med
ett försvar, som, hvilken verkan det än måtte
ha i fråga om den aflidnas minne, dock ofel-
bart måste beröra de efterlefvando på det
smärtsammaste sätt.