En fråga utan svar. ln resande hade
på en gästgifvaregård fått vänta på skjuts fler:
timmar öfver den lagliga tiden och vida längre
än tålamodet medgaf. Förtörnad tillsporde har
hållkarlen om orsakerna till detta uppskof, vic
hvarje fråga tilläggande: Svara mej på det!
Sålunda yttrade han förtörnad bland annat
Klockan sju kom jag hit! — Svara mej jå
det!
Petit Journals breflåda. Den lilla
parisertidningen Petit Journals kåsör, Tho.
mas Grimm, öfverhopas dagligen af en mängd
bref, rörande alla möjliga ämnen, och tidningen
har nu beslutat att en gång i veckan genom
Thomas Grimm besvara några bland dessa bref
under robriken Breflåda. I numret för den 3(
augusti läser man bland andra sådana svar på
brer följande: :
Hr öfverstelöjtnant Staaff, militär-attachö vid
svensk-norska beskickningen och författare till
en utmärkt kurs i vår litteratur, för hvilken vi
någon af dagarne skola lemna en redogörelse,
ber oss om tillåtelse att få reproducera i en vo-
lym, som skall omfatta samtida skrifter, några
af våra krönikor, och han ber oss på samma
gång om några biografiska uppgifter.
För mycken ära, hr öfverste, för mycken ära!
De blad, på hvilka vi skrifva dessa dagliga krö-
nikor, tro afsedda att föras bort med vinden.
Låt dem komma till deras bestämmelseort!
Hvad vår biografi angår, skulle den blifva för
lång. Jag är gammal som verlden, jag förskrif-
ver mig från den dag, då den första familjen sam-
lades vid den husliga härden, jag kallar mig
Familjekåseriet.
En elefamthistoria. Enligtfranska tid-
ningar förevisas för närvarande i La Rochelle
ett menageri med 3 elefanter. De blefvo för
kort tid sedan utförda för att bada 1 ett vatten,
som utgör en del af sjelfva hamnen, men blifvit
från dess djupare vatten afstängdt med pålar.
En af elefanterna genombröt emellertid pål-
stängslet och simmade med högtlyftad snabel
mycket förnöjd ut i hamnen mellan der liggande
fartyg och genom högt skummande vågor. Ega-
ren ansåg sig för alltid ha mistat sin dyra ele-
fant och vred händerna af förtviflan. Folket på
stranden tinkte sätta efter rymmaren, fånga
honom med en bogserlina och dermed föra ho-
nom tillbaka. Men eletanten simmade lugnt vi-
dare, kastade med sina små ögon liksom gic-
kande blickar till menniskorna på stranden, från
hvilka han mer och mer aflägsnade sig, och höll
beständigt snabeln så högt i vädret, att den
var fri för vatten. Efter en lång stunds för-
lopp, då elefanten sannolikt tyckte att han badat
tillräckligt och att egaren haft tillräckligt med
förtret, kom han tillbaka till stället, hvarifrån
han utgått, gick i land och skakade vattnet af
sig, gjorde sig till för sin husbonde, lyfte upp
honom på sin kolossala rygg och vandrade lugnt
tillbaka till stiället.
Dyr bok. På en auktion i London försål-
des nyligen bl. a, ett exemplar af år 1623 tryckta
första upplagan af Shakespeares arbeten. Ehu-
ruväl tvänne blad fattades deri, betingade den
för öfrigt väl bibehållna boken den enorma sum-
man af 6.081 rdr sv.