En fråga utan svar. ln resande hade på en gästgifvaregård fått vänta på skjuts fler: timmar öfver den lagliga tiden och vida längre än tålamodet medgaf. Förtörnad tillsporde har hållkarlen om orsakerna till detta uppskof, vic hvarje fråga tilläggande: Svara mej på det! Sålunda yttrade han förtörnad bland annat Klockan sju kom jag hit! — Svara mej jå det! Petit Journals breflåda. Den lilla parisertidningen Petit Journals kåsör, Tho. mas Grimm, öfverhopas dagligen af en mängd bref, rörande alla möjliga ämnen, och tidningen har nu beslutat att en gång i veckan genom Thomas Grimm besvara några bland dessa bref under robriken Breflåda. I numret för den 3( augusti läser man bland andra sådana svar på brer följande: : Hr öfverstelöjtnant Staaff, militär-attachö vid svensk-norska beskickningen och författare till en utmärkt kurs i vår litteratur, för hvilken vi någon af dagarne skola lemna en redogörelse, ber oss om tillåtelse att få reproducera i en volym, som skall omfatta samtida skrifter, några af våra krönikor, och han ber oss på samma gång om några biografiska uppgifter. För mycken ära, hr öfverste, för mycken ära! De blad, på hvilka vi skrifva dessa dagliga krönikor, tro afsedda att föras bort med vinden. Låt dem komma till deras bestämmelseort! Hvad vår biografi angår, skulle den blifva för lång. Jag är gammal som verlden, jag förskrifver mig från den dag, då den första familjen samlades vid den husliga härden, jag kallar mig Familjekåseriet. En elefamthistoria. Enligtfranska tidningar förevisas för närvarande i La Rochelle ett menageri med 3 elefanter. De blefvo för kort tid sedan utförda för att bada 1 ett vatten, som utgör en del af sjelfva hamnen, men blifvit från dess djupare vatten afstängdt med pålar. En af elefanterna genombröt emellertid pålstängslet och simmade med högtlyftad snabel mycket förnöjd ut i hamnen mellan der liggande fartyg och genom högt skummande vågor. Egaren ansåg sig för alltid ha mistat sin dyra elefant och vred händerna af förtviflan. Folket på stranden tinkte sätta efter rymmaren, fånga honom med en bogserlina och dermed föra honom tillbaka. Men eletanten simmade lugnt vidare, kastade med sina små ögon liksom gickande blickar till menniskorna på stranden, från hvilka han mer och mer aflägsnade sig, och höll beständigt snabeln så högt i vädret, att den var fri för vatten. Efter en lång stunds förlopp, då elefanten sannolikt tyckte att han badat tillräckligt och att egaren haft tillräckligt med förtret, kom han tillbaka till stället, hvarifrån han utgått, gick i land och skakade vattnet af sig, gjorde sig till för sin husbonde, lyfte upp honom på sin kolossala rygg och vandrade lugnt tillbaka till stiället. Dyr bok. På en auktion i London försåldes nyligen bl. a, ett exemplar af år 1623 tryckta första upplagan af Shakespeares arbeten. Ehuruväl tvänne blad fattades deri, betingade den för öfrigt väl bibehållna boken den enorma summan af 6.081 rdr sv.