RÄTTEG. OCH POLISNYHETER.
POLISEN.
Trolleri. En gumma, boende vid lägenhe-
ten Claes på Hörnet, hade länge varit sjuk och
beslöt sig äntligen att skaffa bot härför, men
det borde vara någonting som dugde, ty hon
ämnade ej gifva ut sina penningar för intet.
Hon hade hört omtalas lappqvinnorna såsom
särdeles skickliga i hvad underkurer beträffade,
men en sådan stod ej att hir anträffa. Hon
fick dock ändtligen reda på ogifta Ingrid Maria
Olsdotter, hvilken, om ej just från Lappland,
likväl var känd för att veta mera än andra.
Olsdotter, en hjelpsam menniska, ordinerade att ett
par saker af ädel metall, som gumman ärft efter
någon af sina slägtingar, borde å kyrkogård ned-
gräfvas, — det skulle ovilkorligen hjelpa. Gum-
man, som fann förslaget godt, lemnade en guld-
ring och en silfversked att offras, och Olsdotter,
medlidsam mot sjuka, ville ej att gumman skulle
sjelf under dessa kalla dagar gå tinda till kyrko-
gården, utan åtog sig att uträtta uppdraget. Hon
tog dock miste om vägen och anträffades af en
poliskonetapel i något öfverlastadt tillstånd, sys-
selsatt med att afyttra skeden, hvarför, då hon
ej ville redogöra för åtkomsten och var en lös,
ej hir hemmahörande person, hon häktades. Se-
dermera fann hon dock för godt att yppa för-
hållandet, hvarjemte hon erkände, att hon redan
förut krympt guldringen. (D. ÅA.
Utlagdt barn. Ett några dagar gammalt,
dödt flickebarn fanns förliden torsdags afton lig-
gande å Djurgården, straxt i närheten af Blå
Portens tomt.
Vådadöd eller ej? Ilördags afton, vid
l0-tiden, hördes nere vid Riddarhusgränden för-
tviflade rop om hjelp, straxt efter det en mans-
Porson synts falla i vattnet från dervarande bro.
Ångslupsföraren Olsson, som just höll på att
lägen upp invid Strömsborg, skyndade genast
ter ut för att rädda, men kom för sent; det
prAn kan 40 var nåota karlar, hvilka i största