familjer hafva täflat om den tvifvelaktiga för-
månen att få honom till måg. Mödraraa
hafva nästan kastat sina döttrar i armar.o
på honom. Han har icke bedragit någon;
man visste, att hela hans kapital var bero-
ende af ödets nycker, men hrad gjorde det?
Det är så naturligt och så !jaft att hoppas!
Vore det icke en hädelse att förutsätta, alt
en ung, rask, begåfvad oc3 hedörlig meaniska,
som är nyttig för samhället och oumbärlig
för sin familj, skulle kunna lägga sig att dö
helt tvärt? Den unge mannen har alltså blif-
vit gift; han är fader, han är för framtidea
ansvarig för tväfines eller trennes existens,
och det är känvslan af detta ljufva, men all-
varliga ansvar, som en morgon för honom
till assuranskoatoret.
Han har gjort sina beräkningar som god
familjefader. Af en medelinkomst på 20000
frank kan han årligen lägga af 2,000, utan
att pålägga dem han älskar något slags um-
bärande. Om han är lycklig nog at lefva
ytterligare 25 år, skall han kuona lägga af
inalles 50,000 frank eller med ränta och
ränta på ränta 100,000 fransk. Ej nog med
att hans hustra under de 25 åren icke be-
höfver sakna något; vid sin död lemnar ban
efter sig åt henne medel till en sorgfri, om
också tarflig existens, Hans barn erhålla en
god uppfostran och ärfva till på köpet ett
litet kapital.
Men om han nu doge om 5, 2 eller 1 år?
I dag kanske? Lyckan har icke gifvit honom
något fribref mot döden. Om han doge om:
en timme, skulle hans enka och barn vara
bragta till tiggarstafven. Begrafningen skulle
sluka hvad som fanns inne af hans sista hono-
rarium eller af hans sista qvartal. Kanske
skulle en medlidsam principal eller några del-
tagande vänner hjelpa den stackars familjen,
som förlorat sitt kufvud — ett ömkligt, ett
förtvifladt hopp!
Han vänder sig då till — några millionä-
rer, som slagit sig tillsamman för att i för-
ening afvända ödets hårda skickelser. Til
dem säger han: Jag är 30 år gammal, och
min helsa är god. Om jag dör, innan jag
blir gammal, så måste det skrifvas på hän-
delsens, slumpens räkning. Jag vill vara sä-
ker på att det kapital, jag i mina tankar
sammanskrapat, icke i verkligheten går för-
loradt fir mina arfvingar. Jag är värd 300,000
frank, efter som jag årligen inbringar 20000
frank brutto. Huru mycket skall jag lägga
af om året för att tillförsäkra dem jag äl-
skar en tredjedel af mitt värde eller med
andra ord 100,000 frank? Bolaget undersö-
ker först, huruvida det icke har att göra
med en sjuk, som är lifdömd af läkarne, der-
efter rådgör det med en matematiker, som
är öfvad i sannolikhetsberäkningar. Resulta-
tet blir, att den unge mannen med 20,000
frank om året, enligt sannolikhetsberäkning,
ännu har så och så många år att lefva. Ef-
ter dessa undersökningar, som äro gjorda på
mindre än en half timma, säger bolaget till
sin klient:
Gif mig 2,500 frank om året, och jag
skall straxt underteckna ena förbindelse på
100,000 frank.
Betalbar . ..2
Dagen efter er död.
Afven om jag dör eftor ett år?
Äfven om ni dör om åtta dagar.
Men om jag nu dör om ett år, så bar ni
ju endast fått 2,500 frank och ni skall ju
dock utbetala 100,000 frank. Ni skulle kom-
ma att förlora mycket derpå.
Inte mera än jag skulle vinza, om min
Ircekliga stjerna låter er lefva, tills ni blir
100 år. Bolagen, ser ni, afsluta sina kon-
trakter med den enskilde, men om jag afslu-
tar samma öfverenskommelse med 1,000 unga
män om 30 år, så försvinner hasarden, ute-
slutes osäkerheten; man kan icke ens säga,
att jag spelar hasard med ödet, ty i kraft
af en sannolikhet, som är lika god som viss-
heten, vet jag att under de första 10 åren
skola mina inkomster betydligt öfverstiga
mina utgifter.
Men om nu koleran. eller en annan cpide-
i...
Afven det är förutsedt. Då ett bolag säl-
jer 1,000 kapitaler mot årliga lifräntor, pas-
gar det på att med andra handen köpa 1,000
kapitaler af samma värde mot lifränta. Det
kan antagas för gifvet, att om koleran i mor-
gon dag sloge ibjäl 100 af våra kunder, skulle
de 50 lemna oss arf, medan de öfrigas barn
skulle kräfva arf hos oss. Våra risker mot-
väga hvarandra, vi kunna icke förlera något.
Och då alla våra beräkningar i hvarjo fall
äro beräknade till vår fördel, kan jag för-
säkra er att, hvad än må inträffa, fördelen
skall blifva på vår sida.v
Telegrafnyheter.
m