-— 473 å
tilldrog sig. Ska-det icke varalilla tersen?
frågade den artiga värdinnan.
— Endast några droppar. Ett utmärkt
kaffe, men hur vår det med brefvet? utläto
sig kaffesfstrarna. r
--- Niska strax få reda derpå. Kahske
att ni kunba chjelpa migutgrunda; hvårför
Roman gaf sitt enda barn åt Erik Malm-
berg, Tant Juliana snöt sig och återtog
derefter med en viss -högtidlighet:
--- Jag var dagen före bröllopetshos Ro-
mans: för att hbjelpa fickan, eftersom jag
är hennes närmaste slägtinge på mödernet:
Jag skulle naturligtvis äfven. se eftersatt
allt var i ordning till-den storå dagen och
gick derför också in i gubbens rum. sJag
försäkrar, att det endast war för satt öfver-
tyga mig, att tjenstefolket rgjört rTent-rik-
tigt, som jag lade iordning papperen på
hans skrifbordy derundersfick jagse:ett bref,
som han kastat fråncsig. : Med min: sams
vetsgranhet! hade det icke fallit mig in att
läsa det, om ej stilen förefallit mig bekant
och-jag uppfångat Esters namn. Det mö-
derlösa barnet ligger mig ömt om hjertat
skolen I veta. Juliana suckade. Jag läste
alltså skrifvelsen, och jag fann med bestört-
ning, att herr Malmberg helt oförskämdt
erkände, att han gifte sig med Ester utan
kärlek. Det skedde. alltså för pengatnes
skull, har ni hört något förskräckligare?
--- Aldrig! utropades i korus.
DE GIFTA, BERÄTTELSE af ZAMOR 10.