Ännu en gång 1868 års lån.
Från den insändare rörande denna fråga,
som tecknar sig —f—, mottogo vi för ett
par dagar sedan följande skrifvelse:
Hr Redaktör!
Då jag för några dagar sedan anmodade er
meddela era läsare ett utdrag af kontraktet
angående 1868 års svenska statslån, var det
ingalunda min mening att inleda en polemik
med hr —m—. Också sökte jag ej med ett
enda ord vederlägga hvad han sagt.
Sielf hade jag efter genomläsandet af de
2:ne 88, ni sedan på min begäran införde i
onsdagens nummer af er tidning, klart insett
icke allenast att hr —m— misstagit sig, utan
också hvarutinnan hans misstag låg. Under
sådant förhållande trodde jag mig böra inför
allmänhetens ögon framlägga den handling,
han misstydt — likväl utan att bifoga några
kommentarier, hvilket skulle ha inneburit ett
apäerkännnade af allmänhetens oförvillade om-
löme.
Men ännu framhärdar br —m— i sin vill-
farelse; ännu i dag tror han att fullmäktige i
riksgäldskontoret omedvetet gjort hrr Raphaöl
Sons en present af 180,000 rdr. Detta
framgår af hans sednast offentliggjorda upp-
sats, i hvilken han ber mig tala tydligare.
Nåväl, under förutsättning att ni, hr redak-
tör, vill upplåta era spalter för en förklaring,
hvilken torde vara obehöflig för hvar och en
annan än hr —2m—, har jag skrifvit en sådan,
så kortfattad som möjligt; och följer den
härhos:
Ett aftal är ingånget mellan riksgäldskon-
toret å-ena sidan och hrr Raphaöl Sons å
den andra. Detta aftal, hvars hufvudpunkter
innefattas uti de 2:ne redan i Dagens Nyhe-
ter införda 8S, lyder, uttryckt i enkla ord,
sålunda:
1:o Riksgäldskontoret fö:binder sig attleve-
rera till hrr R. 8. den 1 juli 1868 utfär-
dade svenska statsobligationer till ett belopp
af en million pund sterling, åtföljda af ränte-
koponger från sagde dag;
:0 hvaremot hrr R. 8. förbinda sig att
till riksgäldskontoret betala 870,000 pund ster-
ling, enligt i kontraktet uttryckligen bestämda
betalningsvilkor. :
Sådan var öfverenskommelsen; alltså —
från det ögonblick köpet afslutades, voro
deyfköpta obligationerna med alla dertill hö-
rande kuponger hrr BR. 8:s egendom, hvil-
ken qvarhölls af riksgäldskontoret endast så-
som hypotek för köpeskillingen.
Nu anser hr —m—, att fullmäktige bort
vid leveransens fullgörande minska värdet af
det försålda genom att afklippa en del ku-
ponger.
Besynnerligt !
Lyckligtvis ha fullmäktige i riksgäldskon-
toret icke resonnerat så skeft som hr — m—.
De skulle annars, efter att mot öfverenskom-
met pris ha sålt en vara, som var god, leve-
rerat en sikmre vara, De skulle ba skickat
bir R, 8, som fullgjort hvad de tiliförbun