Hvarjehanda nyheter, Ett attentat på kejsar Napoleon För några dager sedätilrusäde en man med upp rördt ansigfe och vilda blickar im på telegrafby rån vid jernyvägsstationen i Meaux. — Fort, gif hit bläck och penna! — Var så god, min herre . sv. Mannen grep hastigt pennan, skrof och lemnade den förvånade telegrafisten följande telegram: Hr X. n:o 00, Paris. Kojsareh måste bort i morgon; i hans stille insättes prinsen. Telegrafisten blef het om öronen, trodde att det gällde kejsarens lif, ville ej expediera telågrammet och gjorde det icke heller förrän mannen bpplyste, attihr X. var en tidningsredaktör, som redan hade skrifvit en notis om kejsarens afresa till Chålons, och ville olyckan att det i stället var prinsen som reste. Telegrammet gällde en ändring i tidningsnotisen. fjAnekdot. Några dagar innan konstotställningen i Göteborg afslutades stodo två goda vinner framför en af de vackraste, ännu osålda taflorna. Den der taflan skulle du iköpa, bror!, sade den ene. — Jag? Nej, hvarför de! — Jo, se du har rå du — —, — 4Ahja, hvad råheten beträffar så . . ., började den andre, smått kråmande sig, men äfbröt sig helt skamflat, då vän neng gapskratt gjorde honom uppmärksam på till hvilken infam tvetydighet, han i hastigheten gjort sig skyldig. Fransk korrespondens från Stockholm, Redaktionen af Södermanlands ling tidning Har blifvit meddeladt hvad en i Paris vistande svensk skrifver angående en del af då sednakte högtidligheterna i Stockholm; — TT —I svevska tidningar har jag lästTlitet om de första dagarnes högtidligheter i Stockholm. men det utförligaste ändock i en fransk tidning lIa Patrie, som skickat en korrespondeat till Stockholm i och för detta indamål; jag läste deri i går en beskrifning öfvör utflygten till Gripsholm, i hvilken Han blifvit inbjuden att deltaga, Han börjar berättelsen härom sålunda: Min Gud! den förtjusande festen, den herrliga dagen, hvad det är för ett nöjo att berätta hyad man set!t— — — Derefter beskrifver han med den största hiänryckning Mälarens skönhet, men berättar vidare, hurb man, ett, tu, tre, blef öfverfallen. af ett störtregn, på följande rätt lustiga sätt:t — — — kl. 12 serverades frukost åt damerna 4 herrarne fingo, sont är fullkomligt rätt, sedan förse sig så godt de kunde, ja, så godt då kunde, ty himmelen, som hittills på ett oroande sätt varit insvept i mörka moln, bröt sina dammar, som bibeln siger, och vattenmassorna började att störta öfver oss. Nu måste man, med en tallrik i ena hbahden och ett paraply i den andra, på en gång tänka på att beskydda damerna, hvilka skreko som små skrinida höns, vederqvicka magen, som skrek af hunger, och att ridds sig sjelf från vattufloden. Örub lig, och som om allt det:a icke angick honom, bjöd konungen af Sverige (Gjelf försedd med en stor portion) på omelette oeh skinka. Han gaf mig två portioner, som jag förtärde utan invändningar, under det att vid dan åf mig preussiska ministern — huttrande i en stor blå kappa, skuren enligt 1820 Ars node — tvekade mellan en af konungen erbjuden portion och att spänna upp sitt paraply. Lyckliga de förutseende menniskor, som försett sig med paraply! Jag hörde till deras antal, och tack vare denna välsignade tingest, som man alltid velat förlöjliga, blef jag medelpunkten i en grupp, hvarom Jules Romain, denna målare af sköna qvinnor, hade drömt. Oh! detta lyckliga paraply! man bar sagt mig att det sedan regnade en timma: Är det möjligt? det mirkte jag icke:8 25Les , Sedan han derefter, beskrifvit Gripsholm och jen ståliga fest, som der egde, rumy utbrister han: Lefve de fester, der hjertat och tanken ha fritt spelrum! Brefvet tir mycket långt och andas alltigenom den mest lifliga förtjusning öfver denna tillställning och allt! hvad svensct är för resten; det var: verkligen roande att läsa detta rättvisa erkinnande af en utländnings mo oc Bland nya uppfinningar förtjen nämnas en ny lifräddnings-apparat, som nyligen afprofvats i London. Apparaten består af en tätt åtsittande kautschujacka, dito benkläder och