helsade på hvarandra i förbigående. Plöts-
ligt, tilltalade en åf de förbigående min föl
jeslagare, kapellmästaren, mycket häftigt. AN,
kämför Hi mig fckeslänrgre, eller: vill nivicke
känna mig? atröpade han. Ni har väl ej
blifvit starsky herr kapellmästare —4 -
Kapellmästaren trädde -ofiisilligt -ett--steg
tillbaka, förbluffad öfver det oväntade till-
tafet. 4
Malö! moi, monsieurt, fortfor den sjuke
ännu häftigare på franska, je vous conrais
t:8s bien, vous åtes le mari de cette illustre
artister
DF Öhrström trädde emellan och tilltalade
den sejuke i allvarliga ordalag, hvarpå denne
ögonblickligdna Tugsäde sig och forisåtte sin
väg tillmatrufimet, dock icke utan att ut-
atöta ännu några häftiga ord.
Den. sjuke, som så häftigt hade tilltalat
kapellmästaren, var en för honom väl bekant
apotekare från Stockholt6, om kvärdiviståsde
på dårhuset han ej kade någon sving.
pusSedan vis gått några steg vidare möttecvi
sem sjuk, hyilkenosdoktorn) tilltalades .Han
har den fixa iden,sattyha hundra tusen pre-
rteri--meagen;-sade-doktorn;-han-är-obet-
lig, tokig.i döljd af:en yttre skåda och är här
sodan flora år tillbaka. Den sjuke blef stå-
ende Oct utvecklade i häftiga Och förbistrade
ordalag sia fixa id6!
AA Dereftör! förde ocg doktorn till de sjukas
ram (de höllo nu på att äta sin middag) för
att Visa oss desammus inredning, som var
snygg och treflig, ohnru ickel5å beQval, :
i boniog8: och Söfräömdmen i tyskå, bugels
och franska dårhie, der man dock) betalar
fyra och 3ex gånger så hög afgift, som på
Konradsbergs i allmänhet bebodde hvarje
pationt sitt räm easam; ständo2 voro dock
rum? hör bebodda af två, .silteftor! individu
alitetod, tillståndet OCK de sjuker Oxskan: I
andrå oCHW tredje klassens rum voro i allmän-
het flera sjuka inrymda i samma.rum. Ren-
ligheten Och Juftvextingensi alla rummen var
förträfflig. Äfven klösetterna voro luktfria.
Piera rum voro upptagne at paralytiska,
kvilkas sjukdom var så långt framskrider, att
nästan all rörelseförmåga hade upphört. Silla
och utan yttre tecken tili lif lågo de, påklädda,
utsträckta på.sina madrasser. Själen förmör-
kad ,af någon art. Svagsiothet eller af sfixa
ideer och tokiga föreställningar; kroppen utan
förmåga alt röra en led — en lefvande död,
tillsdesp vanligen ett sista, medlidsamt alag-
anfall görett slut pb-dennå skönbara:tillvaro.
Vännen Nörrmansvår! möd skäl skakad af den
torgliga änblicken; äfren jag har allvid funnit
fvysekraf dess Pardlytiske i sista stadiot af
deras jordiska tillvaro hemskast af ett synör
inom dårbusenra (Forts.)
ET NN art DE LR Ten FE Ve a 7