RTR FORN Tlikhet fred hvad mureriarbetarne gjorde i förra månaden, Hafva i denna timmermännen och snickeriarbetarne i Stockholm inställt sina arbeten för att tvinga arbetsgifvarne att bevilja dem högre betalning. De hafva utsett komiterade för att leda deras strike, och två af dessa komiterade hafva framlagt sin sak för allmänheten i ett 8å lydande tillkännagifvande (infördt i annonsafdelningen uti denna tidning för i går): Till Hrr Arbetsgifvare inom Stockholm! Som Stockholms Timmermäns och Snickeriarbetares arbetsförtjenst för närvarande är allt för låg och otillräcklig för deras existons, våga vi, samtlige timmermän och snickeriarbetare, af detta skäl vördsammast anhälla, detHerrar Arbetsgifvare ville behjerta de omständigheter, hvilka nu tyvärr. föranledt arbetsinställelse, hvars följder torde bli menliga för så väl arbetsgifvare som arbetare. Vår önskan af förhöjning på arbetslönen är så billig — nenligen 25 proc. förhöjning å ackord efter nu normala priser, eller 21 öre i timmen utan ackord. — att vi våga hoppas, det denna vår billiga önskan beviljas ju förr dess hellre. Stockholm den 19 augusti 1869. Det första vi hafva att säga om denna sak, är att det är ett lyckligt förhållande att i detta fall icke fihnes någon lag, som hindrar arbetare. eller arbetsgifvare från att träffa öfverenskommelser om att bilda föreningar för att uppskrufra eller nedtvinga arbetslönerna. Detta är tvärtom en af de rättigheter, som i teorien räknas bland mensklighetens oförytterliga, men som ändock praktiskt är mångenstädes af staten förvägrad arbetstagarne, Äfven ur moralisk och stats-ekonomisk synpunkt hafva arbetarne fullkomlig rättighet att träffa sådan öfverenskommelse. En annan fråga är, huruvida de i detta särskilda fall förfarit klokt, då de tagit det här nämnda steget. Tidpunkten tyckes icke vara väl vald, enär det är ondt om arbete, arbetsgifvarne sjelfva få illa betaldt och ofta : alldeles intet, samt från landsorten, der det också är brist på arbete, timmermän och snickeriarbetare lätt kunna anskaffas. Utgången skallimellertid visa om arbetarne valt sin tid rätt eller icke. Huruvida den begärda förhöjningen af 25 procent å ackordsarbete eller för tidarbete 21 öre i timmen är billig eller icke, kunna Vi ej fullt bedöma. Det tyckes väl icke vara för mycket att en arbetare i så påkostande yrken, om han är flitig, ej må behöfva arbeta mer än 10 timmar om dagen och dermed förtjena 2 rdr 20 öre eller 660 rdr. om året — förutsatt att han Har jemuat arbete hela äret om, hvilket sällan tör vara händelsen och aldråminst kan inträffa med tim:mermän. Men å andra sidan torde byggmästare och fertalet af snickare hafva mycket svårt att betala annat än låg dagspenning, då konjunkturerna äro så ovanligt eländiga som nu. Men under det man sväfvar i någon ovigshet om huru med det ena och andra härutinnan förhåller sig, är det en sak som man med absolut visshet kan säga, och det är att inga arbetare, lika litet som arbetsgifvare, ega hvarken jurxidisk, moralisk eller statsekonomisk rätt att tvinga andra arbetare till inställande af arbeten, å hvilka de uppgjort skriftliga eller muntliga ackord, för att deltaga i den allmänna rörelsen. BiMureriarbetarnel hafva tagit sig en så