niskorna någon extra upplysning, så begagnar
den visst ingen filosofi dertill, utan skickar
fram en komst, som vänder 0ss svansen.
ning! Att npplysa sina medborgare!
n medborgare som begärt någon
upplysning? Om en förnuttig mensiska vill j
bidraga till sina medborgares applysning, så
må hon anlägga ett oljeraffinaderi, en ljusfa-
brik, eller bli en bokhandlare, som förlägger
kokböcker.
Sokrates ville upplysa menniskorna om de-
ras bestämmelse. Med förlof sagdt, så är det
narraktigt. Antingen fions det en bestämmelse
eller cckså finns det ingen. Fions det isgen,
hur är det då möjligt att upplysa någon om
något sow icke existerar? Och finns det en
bestämmelse, så är ju upplysning derom öf-
verflödig. Ingen undgår sin bestämmelse, hvar-
ken individerna eller folken. Om en menniska
är bestämd att bli sextio år gammal, så är
all läkarhjelp förgäfves, bon dör ändå inte
förr. Om en mensiska är bestämd att aldrig
bli rik, så hjelper det inte, om än hon är ai-
drig så dum.
På hvad sätt har Sokrates anuara lagt sin
vishet i dagen? Jo, han gick barfotad, och
det är hafvudlöst af en sådan man. Inte ligger
det något förnuft uti att reta hela skomakar-
skrået upp emot sig. Hyem vet or icke ett
par skomakare voro medi den jary, som dömde
Sokrates till döden? Och för resten, den som
går barfotad kan aldrig veta hvar och hur
skon klimmer.
Men på sätt och vis kan Sokrates vara ur-
säktad för att han gick uten skor Han var
folklärare. En skollärara således! Det är för-
klsring og.
Sokrates hänvisade beständigt till mennisko-
kroppens underbara bygsgnad. Hade han va-
rit vis, så hade has aktat sig för en sådan
hänvisning, ty hvar och en som har en gnista
förnuft känner mer än väl buru dålig denna
byggnad är, jemförd med vår tids arkitekto-
niska mästerverk. Menniskan är den bräck-
ligaste, den sämst inredda byggnad jag kän-
ner. Man skulle kunna tro att det är ett
verk af en byggmästare, som byggt på spe-
kulation att byra ut små lägenheter åt fattigt
folk. Bara vinklar och Vrår! — I detlilla huf-
vadet bo till exempel, icke mindre än fem
sinnena och derför sor man ofta att ett eller
flera af dem snart dör af feber i en trång
och oaund bostad.
Till själens fönster finns inga inhanfönster
och munnen har hvärken regel eller lås. Gal-
lan har ingen säkerbetsventil, och magen, der
all näriog redes till, har ingen spisek Med
ett ord bela mezniskan är förfuskad och skulle
bestämdt blifvit bättre, om hon blifvit byggd
på ackord.
Till hvad resultat kom Sokrates med sin
filosofi? Jo, han bief dömd till döden. Och
hvad anklagade man honom för? Han in-
förde främmande gudar.
Det var således en ren industriel fråga, em
frihandelsfråga! Om införseln af främmande
gudar.
Sokrates försmådde att uppträds och tala
till sitt försvar. Var det vishet? Nej, det var
icke ens envishet, det var dumbet! Det gällde
för Sokrates icke blott att försvara sig sjelf,
utan också sin rättvisa sak. Gerna må man
uppge sin person, men icke sin sak, ty i sa-
ken försvarar man rätten oeh i rätten Guds
väsen. Atheniensarno skulle likaväl kunnat
döma Sokrates, men icke hans sak. Försva-
raren skulle ba druckit giftbägaren, men för-
svaret skulle ha fortlefvat för Athen, för verl-
den, för rättvisan, för oss, för våra efterkom-
mande, för verldsbistorien och för nniversums
alla domaremakter.
Sokrates dog som han hade lefvet. Hans
vänner och lärjungar ville rädda horem, men
han nekade. Han kunde fly, mön ville icke.
Det är en narraktighet, som ser ut som vis-
het — ex litenhet, som ser ut att vara något
stort.
Om hän verkligen var öfvertygad om att
han skulle dö oskyldig, så hade det varit hans
pligt att bespara domrarse detta brott och
fly undaz. Ja, om han vilio sina medborga-
re3 väl, så hade han besparat dem ånger och
samvetsqval.
Är man medveten om att man lidar sitt väl-
förtjenta straff, då är det ett brott att fly;
men känner man att man blifvit oskyldigt
dömd, då är det en pligt att fly. Ty att
kuana undvika en oskyldig död och icke göra
det, är sjelfmord.
Nu öfverlemnar jag åt läsaren sjelf att be-
döma om Sokrates var en vis eller en narr.
Så mycket kan jag emellertid tilägga, att
ban var filosof. Hvad en filosof vill säga kan
jag förklara genom ett exempel: Hegel, den
store tyske fllosofen, har bevisat att Sokrates
rättvist dömdes tiil döden. Med ett ord, filoso-
fien kan göra den klokaste mensiska stockdum.
mp OP FP As sd RR