Den, som förmått bonden att ofrivilligt göra
godt, var en af lagens tjenare, som bonden ej vå-
gade tänka på att stämma. Och kanske aktade
han sig ock att nästa gång begära nio rdr för
en tunna potatis ifall han hade någon mer.
— Tre handlande möttes på Stora torget, hvar-
vid följande samtal uppstod:
4. Hvar bor du?
B. Jag bor i lusthuset i N. N:s trädgård.
Hvar bor du sjelf?
A. Jag bor i Kålhagen! Och du, broder C!
C. Jag bor i ett dike vid Wester tull
Det nordiska rättstafningsmö-
tets föreslagna språkförändringar tillämpas,
för att visa huru i enlighet med det nya staf-
pingssättet språket skulle komma atv taga
sig ut, af en krönikör i Westeråstidnirgen
Aros i nedanstående i och för sig ganika
lustiga lilla episod ur dagens rättegångs- och
poliskistoria:
En mängd stölder hava nyligen förövats i sta-
dens närhet, hvarom vi förut berättat. Natten
til sistlidne söndag bortstals ytterligare från en
iskällare vid lägenheten Jacobsberg icke mindre
än fem pund smör, två burkar sylt och ett parti
1 m. m. Enär matvaror iven vid föregående
tillfällen blivit tagna som god pris, började man
undra hvad det kunde vara för ena matyrak,
som hade så avgjorda anlag at driva en dylik
vidsträkt källarrörelse. Omsider randades veder-
gällningens dag, då tjyvarne skulle få sin för-
tjänta lön. En lycklig ost, som gick ock spån-
slog i en skogsbacke nära staden, hörde nämli-
gen ett, tu, tre smilllen av — en kork, och, när
han gick närmare, framstälde sig för hans blic-
kar den intagande tavlan av stadens hedervirde
dödgrävare, som helt yrkesmessigt, fastän utan
jernspett och spade, grävde sig ner i en — sylt-
burk, medan en annan ruskig figur, tacksamt
blickande mot höjden, höll ett ölkrus för siva
läppar. De såta vännerna ämnade just stämma
up en lämplig duo ur sin älsklingssång: I djupa
källarvalfvet, nämligen:
För resten bryr mig ingenting,
Hvadhelst än verlden glunkar.
Jag slår den höjda bägarn full
Och klunkar, klunkar, klunkar;
men hur det nu var, stannade det vid blotta
tanken, då de fingo sigte på den obehaglige ter-
tius interveniens, ock, i hast afslutande tjyv-
rätten eller busmålet, togo de skogen in.
At karlar gå i skogen ock sköta syltburkar ock
ölkrus i st. f. yksen gaf vårt förbluffade ögon-
vitne plötsligen en id, ock, glad som Colum-
bu:, då han upptikte Amerika — 15 rdr var ut-
lovadt för tjyvarnes uptäckt — ilade han straks
till staden ock angav saken för polisen. Snart
voro våra lickergommar inom lås ock bom, ock
hvarjebanda nyligen timade förbrytelser mot
sjunde budet kommo vid ransakningen i dagen.
Det dröjde ej länge, förrän man uptäckte at
dödgrävarens hustru, en kvinna av föga iälsk-
värd karaktär, vid dessa, små företag varit sin
man ena hjälp. En färsk laks var äfven bland
det stulna, hvadan intet tvivel återstår at den
hedervärda; dödgrävare-familjen har litet kloc-
karkärlek till — gravlaks.