RNaturvetenskapligt.
Öfver hastigheten hos insekter-
nas vingar har man haft många funde-
ringar. E. J. Marey har deröfver anställt
direkta undersökningar, hvilka han meddelat
i den franska vetenskapsakademiens Comptes
Rendus. Hö ur vilja vi meddela några un-
derrättelser.
Han måste göra direkta mätningar af vin-
garnes hastighet, emedan man förut sökt leta
sig till denna af den ton, som uppkommit
vid insektens flygt, men dervid kommit till så
höga tal af ända till sex hundrade svängnin-
gar i sekunden för den vanliga flugan, att
man ej ansåg det sannolikt, helst som man
för den aldra hastigaste flygten måste tre-
dubbla detta tal. Deisntom gåfvo andra in-
sekter ännu större mängd svängningar. Detta
föranledde en del naturforskare att påstå, att
ljudet, som hördes då insekterna flögo, fram-
bragtes genom en särskild ljudapparat, obe-
roende af vingarnes rörelse.
Herr Marey fästade fast djurets bakdel i
en fin täng, och då det sökte flyga, lät han
dess ena vinge snudda vid en med viss ha-
stighet kringgående, på sin yta sotad cylin-
der. För hvarje gång vingen vidrörde cylin-
derns yta, uppkom ett litet märke i sotet,
hvilka märken han sedan räknade, då proble-
met var löst, åtminstone så till vida, att dju-
ret kan göra så många och sannolikt vida
flera vingslag i sekunder, än cylindern utvi-
sade. Äfven fann har, att antalet minskades i!
om man lastade vingen med en liten vigt;
likaså i köld, eller om djuret tröttnadso.
Han fann, att den vanliga flugan gjorde
330 svängningar på en sekund, vattenbiet
gjorde 240, arbetsbiet 190, getingen 110,
malfjärila 72, trollsländan 28, kålfjäriln 9.
Ätven försökte han utfinna, hvilken figur ving-
spetsen bildar under flygten, och fann, att detta
var on 8. Detta försök är lätt att göra efter.
Han fästado ett litet gutdblad vid vingspet-
sen och satte djuret i solen, då han fick se
en tydlig 8. Detta har samma grund, som
gör att man t. ex. vid ett fyrverkeri ser en
eldring, der endast en enda eller ett par 1y-
sande ställen finnas. Ljarbilden stannar så
länge qvar på ögats näthinna, att ett nyttin-
tryck hioner ersätta det försvinnande, innan
det ännu helt och hållet förgått.
oo RR