Stilla hafs-banan.
Amerikanarne hafva nu, såsom vi i lördags
omnämnde, uppnått det stora målet att pr
jernväg och på den korta tiden af 6 dagar
och 172 timmar kunna förflytta sig från
Newyork vid Atlantiska bafvet till San Fran-
cisco, vid Stilla oceanens kust. Arbetet.på
denna bansträcka, som utgör omkring 540
svenska mil, började år 1865. Sedan den ru
på efter svenska förhållanden undransvärdt
ort tid blifvit färdig, kan man från England
komma till San Francisco på 17 dagar (förut
åtgick dubbelt så lång tid), till Sandwichs-
öarne på 26 dagar, till Japan på 34 dagar
och till Hong-Kong på 40 dagar. I San Fran-
cisco har man såsom en följd af dess ny-
vunna, snabba förbindelse med Östern, redan
börjat tala om att inrätta en regulier ång-
båtsförbindelse med Australien öfver Tahiti
och Honolulu. Man skulle på denna väg från
San Francisco kunna komma till Melbourne
på 28 och från England på 45 dagar.
Den stora farvägen för verldshandeln öfver
Nordamerikanska kontinenten var dock knappt
öppnad, förrän de företagsamma amerikanarne
dan voro betänkta på att åstadkomma två
andra vigtiga kommunikationsleder, nemligen
Mempluisbanan och genomgräfningen af landt-
tungan vid Darien. Memphisbanan är ett mot-
stycke till den nu fullbordade jernvägen; den
skall nemligen sammanbinda Atlantiska och
Stilla oceanerna genom de nordamerikanska
sydstaterna, då den nu öppnrade vägen går ge-
nom de nordliga staterna. Dess vestliga ut-
gångspunkt blir äfvenledes San Francisco, men
den skall genast afvika mot sydost öfver Rio
Colorado och Rio del Norte till staden Mem-
phisi Tennessee vid Missisippifloden, som blif-
ver banans midtelpunkt.. Derifrån skall den
vidare gå i östlig riktning igenom staterna
Missisippi, Alabama och Georgia till Rich-
mond, hbufvudstaden i Virginien. Från Mem-
phis skall en sidobana anläggasi sydlig rikt-
ning längs med Missisippifloden till New-Or-
leans. Aktierna till detta företag äro redan
utbjudna på penningmarknaden i Amerika,
Londoa och Paris.
Om de eventuela verkningarna af den nu
öppnade jernvägsförbindelsen mellan Atlanti-
ska hafvets och Stilla ocsanens kuster bar
den stora londonertidningen Times medde-
lat en särdeles märklig och intressant upp-
sats, hvari, bland annat, yttras: Begrunda
vi resultaterna af dena nu fullbordade jern-
vägslinien, så framställa sig en mängd intres-
santa och vigtiga förhållanden. Verkningarna
skola snart visa sig i unionens alla delar.
Kalifornien är, som bekant, en stat med säll-
synt naturrikedom och derför af stor bety-
delse. Den är, så att säga, den mäktiga uni-
onens kassakista, den som företrädesvis förser
de öfriga staterna med guld. Presidenten
Grant kallade i sitt tal, vid installerandet i
embetet, Kalifornien för den stora nationela
skattkammare, hvars sammanhopade rikedo-
mar en gäng skola sätta de Förenta staterna
i stånd att betala hela statsskulden, och han
betraktade Stilla hafs-bananz öppnande som
en händelse, hvilken skulle påskynda detta
resultat. Man kan icke heller hysa något
tvitvel derom, att Förenta Staterna utefter
Stilla oceanens kust genom den nya jernvägen
fått ett mäktigt medel att höja sig både i
politiskt och kommersielt hänseende. I Nord-
amerika uppväxa unga, storartade etablisse-
menter och nya stater med en förvånande
hastighet. Indianerna blifva allt mer och mer
trängda tillbaka, och mormonerna vid Salt-
sjön skola mot sin vilja dragas in i den civi-
lisation, för hvilken de flydde ut i ödemar-
ken. Då regeringen befrämjade anläggningen
af denna bana, var det i afsigt att bringa
under sitt välde de vestliga territorierna,
hvilka hafva en areal, som icke är mindre än
den nu uppodlade och beboåda delen af uni-
onen.
RNE Ve RNE KARE ee
