Garibaldis råd till Spanicr. Ehuru corte; redan hafva afgjort frågan om styrelseformen i Spanien för den närmaste framtiden, torde följande bref från Garibaldi till signor Ferrarndo Garrido, i hvilket generalea uttalar sira åsigter om hvad Spanien bort göra under nuvarande förnällanden, icke läsas utan intresse: Att begära en konung, då jordens vationer äro utiedsna på att hafva konungar, är något som föga anstår den upphöjda karakteren hozs edert folk, till hvilket Enropas förslafvade och undertryckta 1ationaliteter bysa så mycket förtroende. Grekland klagar bittert öfver blindheten hos dess monerkister, hvilka begärde en telning af någon kunglig familj i Europa och mottogo en sådan såsom en allmosa; och Grekland, som icks bar en talrik befolkning, har funvit sig nödsakadt att gifva efter för sina. höga beskyddares önskningar. Men Spanien beköfver inga beskyddare; Spanien lyfier upp sitt hufvud och blickar hvarje makt, hura stor den än må vara, i ögonen. År Spanien så fattizt på män, att ri måste begagna er af Diogenes? lykta för att-på hela jordens yta söka efter en mar? Hatver I icke Ispartero, Orevse, Castelar, P:errad och aila edra republikanska medborgare, hvilka åtnjuta alla aktvingsvärda mäns beundran? Uträmnen en af dessa — til! diktator eller konung (om I ären den titeln så varmt ti:lgifne), men utnämnen honom genast och icke efter två års förlopp. Om d2 stora provinsernas juntor hade fattat ett sådant boslut från början, skulle ni ou icke ha attbelaga blodiutgjutelserna i Cadix, Malaga och Xereg. Cortes borde göra hvad juntorna hafva emnat ogjordt. En revolution, så ladd, skulle, :ehura det nu är något sent, vara värdig den llustra areopag, som håller landets öde i sin hand. Jag är sjelf repnblikan; men jag är för ögonblicketicke böjd för ett femhundramarna-regemente — det är en rationel anordning, men den lämpar sig icke för de omständigheters. behof, urcder hvilka vi lefva. Koastantinopels murar stormades at Muhamed II, under det att de 500 teologerna, samlade S:t Sofias tempel, diskuterade, hurnovida det var på sin plats att i nattvarden begagna syradt eller osyradt bröd. Och nu hafven I utanför edra murar två Mubameder, värre än sultaren: det kyrkliga partiet och dena 2 desember. Vi hafva lyftat våra händer till våra rattar för att helsa den stora triumfen af en epublik i ofördragsamhetens traditionela land, och ansigte mot ansigte med tyranniet gifva lenna upprättelse åt dem, hvilka arbeta för försvaret af menniskans rättigheter.