Hvarjehanda nyheter,
n veloeiped-kappridning företogs
nyligen mellan Liverpool och London, 200 eng.
mil, hvarvid man gjorde 70 mil på 8 timmar.
Färden räckte tre dagar, ty man gaf sig god tid
att intaga bastanta måltider och hvila ut. 1j
heller kom morgonfjesk i fråga. Båguge med-
fördes på en sits bakom sadeln, och man var vid
framkomsten till målet eäkerligen mindre trött,
än om man skakat samma väglingd på en svensk
bondkärra. Dessa fakta, i förening med många
andra, stillla utom allt tvifvel, att velocipeden
är mer än en modesak och mer in ett angenimt
tidsfördrif, skrifver Göteborgs Handelstidnings
korrespondent i London.
Vår tid är öfverraskningarnes.
Den blyga hvitbetan framträder med anspråk på
att få gilla som surrogat både för socker och
kaffe och i rappet kanske för grädde med. Det
blir en göd mjölkko för svenske landthushållare,
som böra komma på grön qvist efter den betan.
Cikorian är död, letve hvitbetan! Men lefve också
hr Ridderbjelke, som, efter hvad vi sett vi-
sorna, förstår att af herrskapet Tjärnmjölk
Wassle framtvinga icke allenast en förträfflig
ättika, utan äfven ett godt, vilsmakande vin.
Vin och ättika, sköna tanke! Den har uppfinna-
ren bestämdt insupit under lippjandet på någon
af våra moderna rödviner, ä så och så många
öre pr butelj. Ve öfver eder i rödvinsamatö-
rer, denna uppfinning skall komma eder surt
efter! Men husmödrarne skola vilsigna uppfin-
naren, ty icke nog med att han ur ofvannämde,
fordom ringaktade ämnen framtrollar vin och
ättika, han extraherar derur äfven -— en förträft-
lig såpa. Måtte den endast bli tillräckligt grof-
kornig för skurmadamerna! Och så kokkärl af
papper! Snart kostar det nästan rakt ingenting
att sätta upp ett hushåll. Några hvitbetor, ett
MN ris papper, en kruka mjölkhvassle och en burk
iebigs. köttextrakt (stor prisnedsättning!), det
är ju icke hela verlden, men ändå, som man
ser, en ganska god början till ett läckert bord
på nutidens patentfason.
En pik åt hrr tobaksfabrikörer.
Hr 8, besökte häromdagen fru Y. Är er man
hemma, min fru? Nej, han är ute för niärva-
rande. Han gick för att köpa en cigarr. Sade
han då han skulle återkomma? Nej. Har
han varit länge borta 2? Mer än tjugo år. Åh,
jag förstår! utropade herr S. Han ville ha en
god cigarr.