gäller såsom en gilven regel, att ingen bör
gå och vänta till dess att arbete kan erhål-
las i hans yrke, utan måste hvar och en
genast taga det arbete som erbjudes; sedan
blir tillfälle böra sig om och visa skicklighet
i sitt yrke, hvarefter han förr eller sednare
blir i tillfälle att med fördel utöfva det. Uti
Amerika, mera än i något annat land, är tid
penningar, och en i sysslolöshat förspilld dag
kommer aldrig åter samt bär ej god frukt.
Uti Newyork och öfriga större städer är
ej att påräkna god arbetsförtjenst. För fa-
miljer med flera barn är det snart sagdt en
omöjlighet att derstädes erhålla sådan, utan
måste dessa kunna resa till vestern, om de
ej skola nedsjunka i elände, åtminstone röd-
gas framsläpa ett mödosamt och bekymmer-
fullt lif. Jag afråder derför på det be-
stämdaste sådana familjer att utvandra, så
vidt de ej hafva medel att bekosta sin resa
till vestern. Ogifta karlar kunna möjligen
erhålla arbete redan i Newyork, synneriigast
vissa tider på året, då jernvägs- och grufve-
kompanierna antaga arbetare och bekosta de-
ras resa från Newyork till arbetsorterna; men
äfven desso kunna dervid aldrig påräkna den
arbetsförtjenst, som de erhålla längre in i
landet; de böra derför i fall af sin ar-
betaförtjenst hopspars kvad som erfordras
för resa till vestern och derefter så fort som
möjligt begifva sig dit. Ogifta qvinnor kunna
deremot påräksa lönende tjenster öfverallt
i Amerika.
Uti de vestra eller södra staterna är alltid
god arbetsförijenst att erhålla.
Mången ung man, hvilken, ester inhemtade
studier, är eller anser sig förbindrad att med
sina händers arbete försörja sig, samt under
förväntan på någon tjenstebefattning uti de
öiveffyllda embetsverken eller på att erhålla
någon annan befattning, som syres öfverens-
stämma med den ställning han anser sig böra
intega i samhället, af vanans och fördomar-
nes makt drifves att framsläpa ett för honom
sjelf och för samhället mindre nyttigt lif, kan
med fördel utvandra, förutsatt att han i Ame-
rika kan besluta sig för att aflägga herre-
rocken och med friskt mod antaga det ar-
bete, som kan erhållas. Att tänka sig genast
erbälla plats på kontor eller en sådan befatt-
ning, som hans kunskaper till en visz grad
synas berättiga honom att erhålla, är suart
sagdt en omöjlighet, och en hvar, som hyser
gylika förboppningar, afråder jag på det be-
stämdaste att utvandra, alldenstund han snart
skall finna sig nödsakad att genomgå verklig-
hetens hårda skola, dervid den i sin förvän-
tan besvikne kerremannen, ofta saknande den
kraft som är nödig för tt i Amerika bryta
sin egen bang, lätt kan nedsjunka uti en dy-
ster förtviflan. Alla som komma till Amerika
mäste der passera graderna, men intelligen-
sen och vetandet utöfva dervid, och kanske
mera än i något annat Jand, sitt stora infly-
tande, hvarieenom deras innehafvare vida ha-
ttigare än den okunnige nutvandraren kunna
lyfta sg till en ekonomiskt oberoende ställ-
niog.
Den .hemmansegare, som ej har för stor
skuld på sitt hemman och som ser sin årliga
ställnicg, om ock ej förbärtrad, så dock ej
försämrad, bör ej utvåndra. Om hemmanet
åter drager så stor skuld att egaren deraf
ser sin ställning årligen försämrad, så gör en
sådan egare klokast uti att realisera sin egen-
dom, innan det blir för sent, och med de me-
del han har i behåll utvandra samt köpa jord
i Amerika. Han blir då inom ej särdeles
många är i tillfälle att så förkofra sig, att
han kan, om så önskas, återvända och blifva
egare af ett skuldfritt hemman.
För herrar ingeniörer, bergsmän och me-
kanici är ett vidsträckt och lönande arbets-
fält öppnadt i Amerika; men gäller till en
del för dessa hvad som redan blifvit nämdt
för herremän i allmänhet. Finnes medel att
arlägga fabriker eller att Taplaga grufvor,
så lemna de många vattenfallen och stora
malmfälten dertill ett rikligt och lönande
tillfälle.