Ser man tillbaka på den 3-åriga riksdagsperiod, som nyss slutades, finner man att under densamma utförts följande storverk: riksdagen har föranledt indragande af elementarläroverkens första klass; den har beslutit att de civila embetsverkens domsrätt skall upphöra; att civila boställen skola försäljas; att grundräntorna skola förvandlas i penningar; att de som bekänna sig till en från statskyrkan afvikande lära skola lättare kunna bilda egen församling; att fattigvårdstvånget skall lättas; att den kommunala orättvisan i städerna skall lindras; samt att vid hvarje häradsrätt skall förordnas tvenne fullmäktige till allmänhetens tjenst. Riksdagen har ökat kaffeoch sockertullarne liksom bränvinsbränningsafgiften och i stället för en budget på 35!2 million för 1867 har den voterat en. budget af 43 millioner för 1870. Om sistnämnde resultat af riksdagens verksamhet är föga hugnesamt, kan man deremot icke annat än vara tillfreds med det öfriga af hvad riksdagen uträttat. Men hur mycket mera skulle den ej kunnat verka, om icke första kammaren varit så ytterligt konservativ och den andra räknat så få ledamöter med mod att taga ut stegen på reformernas bana. Det märkvärdigaste idenna valperiods historia skall blifva hvad dess män icke hafva verkat, och detta kapitel skola vi framdeles utförligt behandla.