den. Det var en qvinna med kött och blod Intet sspöke, icke någon myth, tyckte direk tionen sig finna, oaktadt direktionen såg blot nässpetsen. Ni har skrifvit en liten förträfflig pjes sade direktionen och bad fruntimret vara go och sitta ned för att mottaga direktionen lyckönskningar samt möjligtvis något litet lätt: på bäschlikens täta veck, som gjorde tjens såsom anonymitetens slöja. Omöjligt ! Direktionen lärer dock slutligen fått vel: hvad fruntimret -heter, men vågar Cj ypp: det. En förfärlig ed binder direktionen. All mänheten vet icke mera än förat. Direktio. nen börjar till och med befara att alltsam. mans dock varit en fantasmagori och att e hellerdiröktionen sjelf vet något. Det visar i saken är imellertid, att Fröken Elisaboth fortfar -att gifva fulla hus, fastän författarer icke tycks fråga efter arvodet. Sådana författäre skolle kusgliga teaterdirektionen ba Under tiden gå alla fruntimmer, som någor gärg hållit en penhba öfver ett papper, och se snedt på hvarandra. Skulle det möjligtvis kunna vara hon? hviska de för sig sjelfva Hvarför är det icke jag? tillägga de alltid. De maskulisa författarne äro visserligen litet förargade öfver att hafva blifvit förbisprängna af ett fruntimmer, mön de behöfva åtminstone icke vara afandsjuka på hvarandra. De kuvna träffas soni förr på Kung Karl, hos Blatch och-sätta sig i Strömparterren för att, när våren kommer tilibaka, pasaa på och fara till Djorgården. Men Zivem är hon? Den frågan återstår alltid. : Det är fru C—n, påstås det från ett håll, efrö BR. On Visst icke! Det är fröken B—Lk, försäkrar en annan. Prat! Det är frökan T. Det kan man väl se, invänder en tredje. Åhnej, det -är fröken B—n, bedyrar en fjerde och nämner några mystiska ord oa gamla byrålådor och gamla manuskript, som hittats och undergått en liten uppstädning. Mica herrar, säger den femte, det är fröken R. i Ö. Hm, bildning, aristokratiskt hus, unga qsinnors uppfostran, verldskännedom, bekantskap med qvinnohjertst, svenska akademien 0. e.o v.v Resultatet af alltsämmans är, att ingen vat hvem hon är, ingen med undantag af kon sjelf och kuvgliga -teaterdirektionen, men att den sistnämnda åter lärer börja vackla i sin öfvertygelse sämt att kanske äfven honsjelf slutligen tviilar På:sin identitet och-att imellertid hela den bildade verlden i Stockhölm, d. v. 3. hela Stockholm plågas af en förskräcklig nyfikenhtt?öch icke sysselsätter sina taakar med något annat, hvarför jag ej heller kunnat fi:na plats för något annat imin omnibns ... Hvem är hon 8