ellerträdas ar andra SUpare 0. 5. Vv.
K. m:ts af statsutskottet tillstyrkta pro-
position angående upphörande såväl af tack-
jernstionden och andra deremot svarande tack-
jernsafgifter, som af de friheter i fråga om
ränta eller rotering, hvilka vissa orter i egen-
skap af bergslager nu åtvjuta, blef i första
kammaren förkastad med 30 röster mot 28.
Andra kammaren behandlade denna fråga
mycket grundligt; en stor del af förmiddagen
och ett par timmar på aftonen åtgingo, innan
man kom till något beslut. Representanterna
från bergslagerna kämpade tappert, modigt
understödda af hr C. A. Larsson, mot försla-
get, såsom i högsta grad orättvist, då det
ville lägga en grundränta på bergslagshem-
manen, hvilka de tyckte vara tillräckligt be-
tungade af skatter förut. Finansministerns
skäl, att man ej kunde aflyfta en börda från
bergshandteringen, utan att kronan fick nå-
gon ersättning, och icke nu efterskänka vissa
orters skyldigheter, då man för icke länge-
sedan nekat andra bergslager samma förmån,
samt att man endast nu vill återföra de för-
hållanden, som egde rum, innan tackjernstion-
den bestämdes, ville man ej lyssna till, och
utgången blef omsider, att kammaren med
81 röster mot 60 afslog den kurgliga propo-
sitionen, hvadan frågan för närvarande för-
fallit. I fråga om grundskatternas omsätt-
ning i penningar (förat återremitteradt) beslöt
kammaren nu, på statsutskottets hemställan,
att i en skrifvelse till k. m:t anhålla, att de
embets- och tjenstemän, hvilka hädanefter ut-
nämnas till sådana befattningar, med hvilkas
innebafvande hittills följt förmånen att upp-
bära ränte- eller tiondeanslag efter medel-
markegångspris jemte forsellönsersättning, icke
må berättigas till någon sådan förmån utöf-
ver den lön, som för befåttniogen blifvit i
stat bestämd; dock att denna föreskrift ej
tillämpas i afseende å sådana befattningar,
för hvilka k. m:t finner uadantag i berörda
hänseende skäligen böra ega rum,
Bankoatskottets betänkande med förslag
angående riksbankens låne- och kreditivrö-
relse gaf äfven i lördags afton anledning till
långa öfverläggvingar i andra kammaren, hvars
ledamöter visade sig särdeles talträngda, oak-
tadt de flera gånger fingo höra framkastade
påminnelser, att riksdagen snart närmade sig
slutet, och att det således vore bäst att ej
vara mångordig, såvida man ej ville ha riks-
dagen förlängd. Efter mycket ordande be-
slött slutligen med 67 röster mot 41, nedsä
tandet af manufakturdiskontens kreditiv i
riksbanken från 2 milloner till 1,750,000
rdr och utan votering, minskandet af jern-
kontorets kreditiv från 900,000 till 750,000
rdr. Hr Wijk hade väckt motion om sådan
nedsättning, och bankoutskottet hade dertill
lemnat bifall. Industriidkarne eller deras re-
presentanter inom kammaren sökte visserligen
att få de förra kreditivbeloppen bibehållna,
och för sådant ändamål uppträdde hrr Sääf
och Svanberg, hvilka begagnade tillfället att
beskärma sig öfver franska traktaten, samt
hrr Wedberg, Hedengren, Åkerlund, Sjöberg,
Vougt och Mannerskantz, men pluraliteten
var obeveklig, oaktadt man framkastade var-
ningen, att det blir allmänna diskontens tur
att sedan få vidkännas indragning.
Öfriga föreslagna ändringar i bankoregle-
mentet godkändes utan diskussion, men när
man kom till den punkten, hvari bankoutskot-
tet afslagit hr Jöns Pehrisons motion, att all-
männa diskontfonden måtte ökas från 9,600,000
rår till ett maximum af 15,000,000 rdr, kom
diskussionen åter i gång. Ivom utskottet hade
hrr Ola Jönsson och Wener reserverat sig
och föreslagit ett tillägg till reglementet för
riksbankens styrelse, nemligen att fullmäktige
må, när de anse det med bankens fördel
förenligt, anvisa ytterligare medel till utlåning
från diskontfonden.
Alla de — och de voro måvga — som ön-
skade att banken måtte utvidga sin verksam-
het i denna riktning, förenado sig om denna
reservation. Härför talade hrr Jöns Pehrs-
son, som yttrade att denna fråga måhända
vore den sista, hvarmed han komme att be-
svära riksdagen, Ola Jönsson, P. Nilsson fr.
Kr. län, Indebetou, Uhr, F. Pettersson, Rund-
väck, Jöns Olsson 1 Nordanå och Vougt.
Det vore nyttigt att fullmäktige allt mer och
mer finge friare händer, att å andra fonder
obegagnade medel kunde göras fruktbärande
och nyttiga i allmänna diskontfonden, att det
nuvararde systemet, hvarigenom ofta större
summor hållas izlästa, är till fördel för pri-
vatbankerna, som derigenom få en i samma
mån ökad sedelcirkulation o. s. v. Å andra
sidan uppträdde ar Hierta, som anmärkte att
bankofullmäktige skulle beredas en obehaglig
ställning genom det föreslagna tillägget, ty
säkert blefve många lånesökarde 1 alla bän-
delser utan lån, och detta kunde till och med
inverka på fullmäktigvaler, och således äfven
på sjelfva bankens förvaltning, hvilket var
angeläget att undvika, br Björck, som heldre
ville öka fonden med ett bestämdt belopp än
lemna fritt spelrum för fullmäktige att handla
efter tillfälliga konjunkturförhållanden, hvar-
med man förnt gjort olyckliga försök, samt
hr Agardh. Det föreslagna tillägget bifölls med
54 röster mot 29, hvilken votering visar att
ej helfva antalet af kammarens ledamöter var
närvarande. Tiden led också mot midnatt.
Utan disknssion godkändes bankontskottets
förslag till instruktion för nästkommande riks-
dags bankoutskott samt sammansatta banko-
och lagutskottets hemställan om ett arvode
af 300 rdr åt sin sekreterare.
I lördags biföllo dessatom båda kamrarna
notan diskossion k. m:ts proposition om ett an-
slag af 123,300 rdr, att under innevarande
år användas till kanal- och väganläggningar
m. m. inom Kronobergs och Jönköpings län
fan hanadanda af förtianst åt da nöädlidanda