skulle vila göra det, ehuru man lätt skulle bli böjd att dagtinga med sitt samvete under den här förvända examensmethoden. Ja, nog är den förvänd, det vet Gud — pustade Erik — inte är den gjord för dem, som ä rädda. Du ska vara lugn i medvetande af dina vackra kunskaper och din utmärkta flit — tröstade Birger. — Och sedan bjelper Gud nog den, som vill handla ärligt. Hvad tycker du om min nya frack? — sporde Erik vändande sig framför en liten mahognyspegel. Du är ju rigtigt en liten sprätt! --svarade Birger. --Om examinatörerna ändå vore. unga fruntimmer, så kunde du ha någon nytta af den der eleganta fracken, Nu fruktar jag, att —Men Birger hann inte uttala sin fruktan, ty han afbröts af glada stojande röster i trappan, han hörde en kappspringning, vid hvilken man säkert tog flera trappsteg i taget, dörren rycktes upp på vid gafvel och in stormade. Claes Ardelius i spetsen för de tre öfriga stjernbröderna. Nå, ä ni inte färdiga än, offerlamm? Slagtarbänken väntar! Och efter denna ingress satte sig Claes med ett hopp upp På den smala afsatsen på ett bokskåp. ;Studenter äro muntra bröder? --gnolade Mauritz, som slog sig ner i en gamNn Pa Ee