85 regeringsformen håmtade formella hin-
der för att såsom grundlag behandla före-
ningsakten, ; hvilken? enligt ofvannämda päåra-
graf och föröfrigt enligt en mängd historiska
bevis vore af rcivillags natur. — Det var hr
Henning Hamilton som först uttryckte be-
tänkligheter uti berörda afseende; och under-
stöddes han af hrr C. G. Mörner och Nord-
ström. Man anförde, att då vår Regerings-
form uttryckligen uppräknade hvilka lagar,
som.vore. att-till grundlagar hänföras, kunde
några andra låger af såsom sådana anses och
bebandlas. Också sade, erinrades det, den
nu gällande riksakten blifvit antagen vid en
enda riksdag, Ri deniför civillags stiftande stad-
gade ordning.. Denna åsigt bemöttes och för-
slagets antagande till hvilande förordades der-
emot af exellenserna De Geer och Sparre,
statsråden-Berg och Carlsson, samt hrr Rydin;
Wern, Ch. Dicksson; Bergstedt, Faxe och
Wallenberg.
Debatten rörde äfven till någon del sjelfva
förslagets innehåll, i det t. ex hr Almqvist ut-
talade: sin i afgifven motion redan uttryckta
åsigt, att förslaget vore oantagligt, hufvudsak-
ligen derföre att genom detsamma icke in-
fördes. någon unionel representation. Dess-
utom , ansågs det innehålla för många detalj-
bestämmelser, hvilka ej borde finna plats i en
grundlag. - Häremot invändes af förslagets
försvarare, att man ej borde förkasta det
bättre. derföre att man ej kunde erhålla det
bästa. Sambandet mellan de förenade rikera
utgjordes nu endast af den unionelle konun-
gen;. genom förslaget skulle detta samband
komma att utgöras äfven af det unionella
statsrådet, hvars införande borde föregå infö-
randet af ett unionsparlament.
Genom votering, som utföll med 89 röster
mot 21, antogs slutligen förslaget att för
grundlagsenlig behandling -hvila till nästa riks-
ag.
ANDRA KAMMAREN.
Främst på föredragningslistan stod konsti-
tationsutskottets utlåtande n:o 8, argåenda
regeringens förslag till ny förenirgsakt mellan
Sverige och Norge, hvilken utskottet tillstyrkt
måtte få hvila till grundlagsenlig behandling.
Det är ett anmärkningsvärdt förhållande, att
unionskomitns utlåtande liksom k. m:tz3 för-
slag tilldragit sig ganska ringa uppmärksam-
het och; snart sagdt, alldeles icke varit före-
mål för offentlig diskussion, tvärtemot hvad
fallet varit i vårt broderland. Man väntade
derföre; -sedan våra skandioaver par prefe-
rance alldeles ignorerat frågan, att riksdagen
skulle fördjupa sig i den och uttala rågra
anmärkniogsvärda åsigter rörarde de unio-
nella förhållandena; men detta blef åtminstone
ej händelsen i andra kammarer. Hr Ahlgren
gjorde några anmärkningar mot vissa bestäm-
melser i: förslaget öch yrkade afslag. Med
horom instämde-hr Leffler. Statsrådet Berg
bemötte de framställda anmärkningarna, vis-
serligen erkännande att förslaget ej tar steget
fallt ut, men stt det dock vore ett stag framåt.
Med -hozom instämde hr Nils Larson och
yrkade-bifall-till-betänkandet. Dermed var
diskussionen - slut -och- bet. blef bifallet utan
votering.
Med anledning af en utaf. hrGyllenram i första
kammaren väckt mötion hade lagutskottet före-
slagit, att riksdagen måtte hos regeringen
anhålla on en förordning angående åtgärder
till förekommande af skogsförödelse på Got-
land samt för detta ändamål föreslagit lydel-
sen af en sådan förordning. Härom uppstod
en längre stunds öfverläggning, hvarunder,
med anförande af de ofta förr hörda skälen,
när fråga om skogslagstiftniog förevarit, hrr
Lundström, Hierta och Engman yrkade af-
slag. Å andra sidan höll man sig vid den
omständigheten, att alla organer på Gotland,
landstinget, bushållningssällskapet samt tid-
vingarna enhälligt uttalat sig för det nu före-
liggande förslaget och detta vore tillräckligt
skäl för bifall, isynnerhet som första kam-
maren redan lemnat sitt bifall dertill. I detta
syfte yttrade sig hir Kolmodin, Hedlund,
Rosenberg, Norrby, Hedenberg, Sjöberg, v.
Troil och Jöns Pehrsson. Hr Björck yrkade
återremiss, Slutligen bifölls lagförslaget utan
votering. -Hufvadbestämmelsen i förslaget är,
att den af nataren till skogsbörd egnade mark
skall dertill bibehållas, der den ej odlas eller
til byggnadstomt öch trädgård användes.
Gårdagens aftonsammanträden.
FÖRSTA KAMMAREN
behandlade uzsder aftonens sammanträde stats-
utskottets utlåtande n:o 68, angående väckta
frågor om grundskatternas omsättring i pen-
Ningar samt Am dascsa ckattoara Iranitalisarindg