85 regeringsformen håmtade formella hinder för att såsom grundlag behandla föreningsakten, ; hvilken? enligt ofvannämda päåragraf och föröfrigt enligt en mängd historiska bevis vore af rcivillags natur. — Det var hr Henning Hamilton som först uttryckte betänkligheter uti berörda afseende; och understöddes han af hrr C. G. Mörner och Nordström. Man anförde, att då vår Regeringsform uttryckligen uppräknade hvilka lagar, som.vore. att-till grundlagar hänföras, kunde några andra låger af såsom sådana anses och bebandlas. Också sade, erinrades det, den nu gällande riksakten blifvit antagen vid en enda riksdag, Ri deniför civillags stiftande stadgade ordning.. Denna åsigt bemöttes och förslagets antagande till hvilande förordades deremot af exellenserna De Geer och Sparre, statsråden-Berg och Carlsson, samt hrr Rydin; Wern, Ch. Dicksson; Bergstedt, Faxe och Wallenberg. Debatten rörde äfven till någon del sjelfva förslagets innehåll, i det t. ex hr Almqvist uttalade: sin i afgifven motion redan uttryckta åsigt, att förslaget vore oantagligt, hufvudsakligen derföre att genom detsamma icke infördes. någon unionel representation. Dessutom , ansågs det innehålla för många detaljbestämmelser, hvilka ej borde finna plats i en grundlag. Häremot invändes af förslagets försvarare, att man ej borde förkasta det bättre. derföre att man ej kunde erhålla det bästa. Sambandet mellan de förenade rikera utgjordes nu endast af den unionelle konungen;. genom förslaget skulle detta samband komma att utgöras äfven af det unionella statsrådet, hvars införande borde föregå införandet af ett unionsparlament. Genom votering, som utföll med 89 röster mot 21, antogs slutligen förslaget att för grundlagsenlig behandling -hvila till nästa riksag. ANDRA KAMMAREN. Främst på föredragningslistan stod konstitationsutskottets utlåtande n:o 8, argåenda regeringens förslag till ny förenirgsakt mellan Sverige och Norge, hvilken utskottet tillstyrkt måtte få hvila till grundlagsenlig behandling. Det är ett anmärkningsvärdt förhållande, att unionskomitns utlåtande liksom k. m:tz3 förslag tilldragit sig ganska ringa uppmärksamhet och; snart sagdt, alldeles icke varit föremål för offentlig diskussion, tvärtemot hvad fallet varit i vårt broderland. Man väntade derföre; -sedan våra skandioaver par preferance alldeles ignorerat frågan, att riksdagen skulle fördjupa sig i den och uttala rågra anmärkniogsvärda åsigter rörarde de unionella förhållandena; men detta blef åtminstone ej händelsen i andra kammarer. Hr Ahlgren gjorde några anmärkningar mot vissa bestämmelser i: förslaget öch yrkade afslag. Med horom instämde-hr Leffler. Statsrådet Berg bemötte de framställda anmärkningarna, visserligen erkännande att förslaget ej tar steget fallt ut, men stt det dock vore ett stag framåt. Med -hozom instämde hr Nils Larson och yrkade-bifall-till-betänkandet. Dermed var diskussionen slut -ochbet. blef bifallet utan votering. Med anledning af en utaf. hrGyllenram i första kammaren väckt mötion hade lagutskottet föreslagit, att riksdagen måtte hos regeringen anhålla on en förordning angående åtgärder till förekommande af skogsförödelse på Gotland samt för detta ändamål föreslagit lydelsen af en sådan förordning. Härom uppstod en längre stunds öfverläggning, hvarunder, med anförande af de ofta förr hörda skälen, när fråga om skogslagstiftniog förevarit, hrr Lundström, Hierta och Engman yrkade afslag. Å andra sidan höll man sig vid den omständigheten, att alla organer på Gotland, landstinget, bushållningssällskapet samt tidvingarna enhälligt uttalat sig för det nu föreliggande förslaget och detta vore tillräckligt skäl för bifall, isynnerhet som första kammaren redan lemnat sitt bifall dertill. I detta syfte yttrade sig hir Kolmodin, Hedlund, Rosenberg, Norrby, Hedenberg, Sjöberg, v. Troil och Jöns Pehrsson. Hr Björck yrkade återremiss, Slutligen bifölls lagförslaget utan votering. -Hufvadbestämmelsen i förslaget är, att den af nataren till skogsbörd egnade mark skall dertill bibehållas, der den ej odlas eller til byggnadstomt öch trädgård användes. Gårdagens aftonsammanträden. FÖRSTA KAMMAREN behandlade uzsder aftonens sammanträde statsutskottets utlåtande n:o 68, angående väckta frågor om grundskatternas omsättring i penNingar samt Am dascsa ckattoara Iranitalisarindg