digheter, hvilka äfven nu öfvervaka ransakningens gång. , Denna rättegång lär på ett beklagligt sätt ådagalägga den stora depravation, som inom detta samhälle råder. Man häpnar öfver den massa osacnisgar, som vittnena föra till torgs. Man drager häraf den sannolika slutsats, att bakom de synliga verkuygen för olagligheternas utöfvarde, vanligen daga personer, stå andra, goda tillskynbare 4f vida mera framskriden ålder, som bor ? vara den borgerliga ordningens upprätta tlare. Här vore verkligen, enligt hvad sax: 2 korrespondent förut antydt, ett mycket lö... igt tillfälle för landsböfdingen att gripa i .ch söka återföra befolkningen från den f. villelse, hvari den befinner sig, men hans he!sotillstånd lärer tyvärr ej tillåtit nonom att företaga en resa till Hudiksvall. Detta kan dock ej utgöra något giltigt skäl för att ej någon annan af länsstyrelsens ledamöter har infunnit sig å ort och ställe, der ett så dant uppträdande från länsstyrelsens sida säkerligen skulle ha helsomma verkringar. Frälsebönderna i Skåne. Ytterligare vräkning af 8 å 9 bönder verkställdes den 16 d:s å:Rönneholms gods. De vräkte voro boeude i Kjällstorp, Hasslaröd m. f. ställen; två bönder till skulle ha vräkts, men de hade fått nåd. Allting aflopp lika fredligt som några dagar förut vid Eilinge gods, då vräknoiog der försiggick; en del åskådare hade infunnit sig af blott nyfikenhet. Kronofogden Ewerlöf verkställde det svåra uppd:aget med biträde lika humant som några dagar förut i Kastberga, dock gick det vid Röaneholm mera högtidligt tillväsa, i det att kommunalordföranden syntes till häst anföra 8 å 10 par vagnar, som skulle användas tiil trans porterande af den mängd dagsverkare, som skulle på befallning biträda vid att utföra sioa medbröd:rs tillhörigheter. Ett jernvwvägsmöte i Lidköping har beslutat att, med begagnande af utländska kaitaler, söka åstadkomma någon af de 3:ne anriktniogarne: Lidköping— Håkantorp, Lidköping—Wara (båda smalspåriga) eller Lidköping —Skara—Axvall i riktning åt Torbjörntorp (bredspårig). Dödsfall. Häradshöfdingen i Åkerbo, Harekinds och Bankekinds häraders domsaga C. P. Bursie afled i söi.dags i Linköping i en ålder af nära 63 år. Fasaväckande — om det är sannt! I Kristiaonstadsbladet läses följande: Eodräcg, sem utvandrat till Tyskland, skrifver till ev bemmavarande broder, att ätta svenskar, som erhållit anställning i Tyskland, blifvit så illa behandlade, att de i förtviflan öfver sin belägenhet tagit lifvet af sig. Vi kunna, tillägger tidningen, naturligtvis icke garantera uppgiftens sanningsenlighet, men vi ha hört ausedda hemmansegare försäkra, att man har anledning sätta förtroende till brefskrifvarens uppgifter, och under sådant förhållande ha vi ansett det vara vår pligt att gifva offentlighet åt detta sorgliga meddelande, alldenstund vi hört uppgiivas att många personer af båda könen skola stå i begrepp att utvandra till Blesvig-Holstein och Mecklenbarg. Vi ha blifvit anmodade upplysa, att hvad gn Stockholmskorrespondert meddelat en landsortstidning derom, att juveleraren Hammers fru skulle på sin mans födelsedag i år, liksom en gång förut, ivbjudit alla hans arbetare till en fest, icke var riktigt i så måtto, att det endast var till en representation på Mindre teatern, som dessa arbetare blefvo bjudna. Vackert så! dälawaeenliadg —mALE aulan Maca Janaodattar