Hurndant Xr vädret 1 Lyon?
Svaret lät ej vänta på sig; det lydde:
Solen er som den sken vid Ansterlitz.
Lefve Kejserlige Prinsen! Morel.
Detta äkta fransyska svar gjorde prinsen så
mycket nöje att han lofvade förorda en vid tillfället
till honom öfverlemnad an: om förbittring
af telegraftjensteminnens lönevilkor.
En katekes-prest: Folkets tidning
i Lund be följande: På ett under inne-
varande vinter hållet husförhör på landet, icke
synnerligen långt från Lund, infann sig en tysk,
boende i församlingen och nyligen inflyttad från
Tyskland. En tysk bok anskaffades och tysken
läste medgörligt, men uttalade flera ord orikt
i afsigt att höra om presten förstod att göra rät-
telser; men sådana afhördes icke. Derefter frå-
gade presten om tysken, som kan nå;
tala svenska språket, kundo någon utan
men då svarade tysken nej. Då måste nil
er vår katekes, och jag skall vid näs
hö
säkrade presten, att han icke ärnade I
sig med hvarken svenska prester eller svenska
katekeser. lan hade infunnit sig för att se huru
på ett svenskt hustörhör tillgick, men villo icke
se det mer.
Osvikligt medel. Till en kronofogde i
norra delen af Bohus län inkom häromdagen en
äldre, ansedd bonde och begärde efter en stunds
samtal att få. Jån a 5,000 rdr. Hm, kära far,
v
into behöver ni låna pengar?
H den, ja skullo int begsgna dom et. men
här finns en rackare te procentare i sockna,
som int skilms te å ta tolf procent i mån
A fattiga stackare. Si, den vill jag stuka och
änker låna ut di der penga för barasto tro pro-
cent i mån. Kronofogden hade mycken möda
att få mannen att afstå från sin originela metod
att hämma procent;
Stehorgswita
. En göteborgare utropade
vid åsynen at nsnummer i Martins nya
ballett Elfvorna: Hur kan karlen vara så dom
och kalla de der för elfvor? — de äro ju tolf,
vet jag!
Augustine Brohan, den stora skåde-
spelerskan vid Theftre frangais, har ofta spet-
siga infall. Man berömde n vligen å i hennes när-
varo ett framstående frn tUmmers uppförande mot
sin suverän, hvilken förföljde henne med sina galan-
terier. Hon hade nemligen svarat honom: Konun-
gen är herre öfver mitt lit och min förmögen-
het(!!), men icke öfver min heder. — Jat,
inföll Augustine, hon har fullkomligt ritt, ty
der ingenting finns att taga, har kejsaren förlorat
sin rätt.
Guld! Guld! svårt att få, men än-
nu svårare att hålla qvar. Ofvan-
stående devis förs! r sig från en tid, då guld-
källorna ej voro så många som mi; då icko så
många guldgräfvare vågade helsa och lif för den
sande metallen; då edes tillförseln i
verldsmarknaden deraf på långt när icke hado
den omfattning den sedan fått. Ehuru guld icke
är alldeles så lätt att komma öfver nu som vid
, första upptäckten af Peru, är dock den sannin-
gen ännu ojäfvad att det ir svårare att bibe-
hålla in att få det. Orsaken till guldets fasthet
i pris är, jemfördt med andra valutor, ganska
märkvärdig. Det är ett faktum att produk jon
nen af denna metall under de senaste 20
tilltagit i häpnadsväckande grad. Guldfilten i
Kalifornien, Australien, Colorado, Idahoo, Mon-
tana m. fl. hafva upptäckts och först i senaro
tider bearbetats.
Under de nämnda 20 åren är beräknadt att en
billion dollars i guld från dessa platser samlats.
Guld, vara sig till prydnader eller i mynt,
slites icke mycket. Man kan alltså med trygg-
het påstå att i verldshandeln finnes deponerad
allra största delen af detta ofantliga belopp.
Genom npptäckten i nyaste tid af rika guldan-
ledningar i södra Afrika, i Ifalien och Bolivia,
har man snart att motse en ännu större tillgång
deraf, och det tyckes som om spådomen för om-
kring 10 år sedan, om guldets prisfall, icke skulle
varit tagen i Inften. Och ändock håller guldet
sig uppe. Det gäller lika mycket nu som för 10
år sedan, och utan tvifvel skall det år 1879 gälla
lika mycket som år 1859. Ty denna artikel har
i mån af ökad tillgång fått ett mycket större
användande. Jemför förbrukningen af guld till
ur, juvelerarearbeten, tandläkarekonst, förgyll-
ningar, bokbinderi m. m. nu för tiden, mot för
20 år sedan, och man skall finna skilnaden o-
fantlig. Smak för prydlighet och komfort i all-
männa lifvet bidrager i icke ringa mån att göra
guldet efterfrågadt. Vi våga alltså bestämdt på-
stå att spådomen om guldets prisfall icke kom-
mer att slå in. I samma förhållande som en
vara ökas i tillgång, uppfinner konst och indu-
stri nya sätt för användandet; och ökade behof
af detta ämne gör vår d till en sanning:
Guld är svårt att få, men ännu svårare att be-
hålla.
a 0